Av kommunens befolkning är 15 600 personer anslutna till kommunens avloppsreningsverk. Mängden avloppsvatten som renas är cirka 3,6 miljoner kubikmeter per år. För att transportera avloppsvattnet till avloppsverken finns det 25 pumpstationer och 21,3 mil ledningar nedlagda i marken.
Kommunen har två avloppsreningsverk. Det största finns i Sala med Sagån som recipient och det andra i Hedåker med Murån som recipient. Recipient betyder vattendrag, hav eller sjö som tar emot dagvatten och renat avloppsvatten.
I reningsverket i Sala renas vattnet mekaniskt, kemiskt och biologiskt. Den senaste uppgraderingen av verket utfördes 2007 då den biologiska reningsprocessen utökades med kväverening.
I avloppsreningsverket i Sala renas avloppsvattnet från orterna Sala, Västerfärnebo, Salbohed, Sätrabrunn, Kila, Möklinta, Broddbo, Vad/Ranstaby, Ransta, Kumla och Varmsätra. Överföringen till Sala sker via ett system av tryckavloppsledningar och pumpstationer.
I avloppsreningsverket i Hedåker renas vattnet från orterna Hedåker och Rosshyttan. Vattnet renas mekaniskt och kemiskt enligt principen direktfällning.
Hur sker kontrollen?
Provtagning och analys av det renade avloppsvattnet utföres kontinuerligt för att kontrollera att reningsprocessen uppfyller kraven enligt miljöbalken. Resultaten redovisas kvartalsvis och årsvis till myndigheter.
Övervakning av avloppsreningsanläggningarna sker via ett datoriserat övervakningssystem och dygnet runt-förlagd personalberedskap som är ansluten till SOS-Alarm.
Slamhantering
Vid reningsprocessen av avloppsvatten bildas slam. Slammet genomgår en rötningsprocess varvid metangas bildas. Metangasen förbränns i en gaspanna och omvandlas till nyttig värmeenergi.
Det slutliga omhändertagandet av slammet sker på Isätra deponeringsanläggning där slammet blandas upp med kompost för att bli jord som används till täckning av deponin.
Spola inte det här i din toalett!
Tänk på att inte spola ner miljöfarliga ämnen såsom målarfärg, lösningsmedel, apoteksvaror och tungmetaller t ex kvicksilver. Miljöfarligt avfall ska lämnas till Returen Isätra eller till miljöbilen. Tops, strumpbyxor och liknande hör absolut inte hemma i avloppet.
Tömning av en privat badpool
Börja med att låta vattnet stå ett par dagar i solljus för att kloret ska kunna avgå om du planerar att tömma en privat badpool, använd en mätsticka för att säkerställa att klorhalten inte överstiger 0,4 mg/l. Om andra tillsatsmedel används ska instruktionerna på dessa förpackningar gällande omhändertagande följas, en rekommendation är att miljömärkta produkter genomgående används om så är möjligt.
Sedan ska tömningen i första hand ske genom infiltration på den egna tomtmarken, med en slang från poolen, i sakta takt så att grannarnas fastigheter inte översvämmas. Poolen bör tömmas så långt bort som möjligt från vattentäkter. Om det inte är möjligt att låta vattnet infiltrera på den egna fastigheten får vattnet ledas genom en slang till en rännstensbrunn, även detta ska ske långsamt.
Om det är önskvärt att vattnet ansluts till en dagvattenbrunn behöver en dagvattenservis anläggas om fastigheten inte redan har en sådan, återkom då med en ansökan för en VA- anslutning.
Miljötratt
Fett i ledningsnätet orsakar inte bara stopp, härsket fett kan också orsaka en otrevlig doft och attrahera råttor. Dessutom bildar fettet gaser som inkluderar svavelväte, vilket är direkt skadligt för både ledningsnätet och människor.
Miljötratten är ett hjälpmedel för att minska påfrestningen av matfett i ledningsnätet från privata hushåll. Tratten är gjord för att skruvas på en PET-flaska som man sedan kan hälla ner svalnat matfett i. När PET-flaskan är full kan man lämna in den för återvinning på returen, och på så sätt spara både på avloppsnätet och miljön. Håller man fettet borta ur ledningarna minskar risken för stopp och på så sätt minskar också risken för till exempel källaröversvämningar.
Målet är att utdelning av tratten kommer att ske till alla hushåll inom Sala tätort med kommunalt avlopp under 2017-2018.
Fettavskiljare
Alla verksamheter som hanterar livsmedel ska ha en fettavskiljare installerad och samla in överblivet matfett och oljor och lämna för återvinning. Kravet på fettavskiljare gäller både för verksamheter som har enskilt avlopp och är anslutna till kommunalt avlopp. Du hittar mer information om detta i våra allmänna bestämmelser, ABVA, punkt 9. I våra riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier eller annan yrkesmässig verksamhet kan du se vilka livsmedelslokaler som är skyldiga att installera fettavskiljare vid ny-, om eller tillbyggnad.
Varför behöver man en fettavskiljare?
Våra kommunala reningsverk är byggda för att rena spillvatten från hushåll, till exempel vatten från disk, tvätt och toaletten. När fett i spillvattnet svalnar fastnar det i ledningsnätet vilket kan orsaka stopp. Det i sin tur kan leda till källaröversvämningar eller att orenat spillvatten släpps ut direkt i våra vattendrag. Livsmedelslokaler producerar oftast mer fett än vanliga hushåll, vilket blir en stor påfrestning på ledningsnätet om man inte använder en fettavskiljare.
Vid installation av fettavskiljare är fastighetsägaren ansvarig att en anmälan om installationen lämnas in till kommunen. För att den ska fungera tillfredsställande är det viktigt att den töms, underhålls och kontrolleras regelbundet. Det är fastighetsägaren som ansvarar för driften och att den töms enligt de regler som gäller.
Hur fungerar en fettavskiljare?
En fettavskiljare är en säkerhetsanordning som förhindrar att fett och sediment släpps ut till ledningsnätet. Detta åstadkoms genom att utnyttja att fett har en lägre densitet än vatten. För att en fettavskiljare ska fungera så väl som möjligt måste den dimensioneras efter verksamhetens behov och tömmas tillräckligt ofta för att behålla sin funktion. Rekommenderad dimensionering enligt tabellen nedan.
| Matportioner per dag | Normalstorlek för avskiljare (l/s) |
|---|---|
| Upp till 200 | 2 |
| 201-400 | 4 |
| 401-700 | 7 |
| 701-1000 | 10 |
| 1001-> | special |
Rekommenderad dimensionering av fettavskiljare.
Oljeavskiljare
En oljeavskiljare minskar den negativa påverkan på miljön genom att man minskar mängden olja som släpps ut via dagvattennätet till våra sjöar och vattendrag. Olja i spillvattnet försämrar den biologiska reningsprocessen i reningsverket. Oljeavskiljare ska även finnas för att minska utsläpp av oljeförorenat dagvatten från hårdgjorda ytor vid verksamheter där det finns risk för spill av oljeprodukter.
Vilka behöver en oljeavskiljare?
Enligt ABVA så får inte fastighetsägare tillföra avloppet exempelvis olja, bensin eller andra petroleumprodukter. Miljöenheten på Sala kommun har tagit fram exempel på verksamheter som måste ha oljeavskiljare:
- Bensinstationer
- Bilvårdsanläggningar
- Bilverkstäder där golvavlopp finns
- Andra verksamheter som har golvavlopp och där risk finns för utsläpp av oljehaltigt avloppsvatten
Hur fungerar en oljeavskiljare?
En oljeavskiljare är utformad som en stor tank där vattnet flödar igenom. Den rymmer ofta både en slam- och oljeavskiljardel. Detta fungerar så att den först separerar bort slam genom att låta det sjunka till botten och hållas kvar av en skärm. I oljeavskiljardelen sorterar den bort olja genom att oljan har en lägre densitet och flyter då upp till en skärm som ofta hålls strax under ytan. Oljan flyter uppåt olika snabbt beroende på droppstorleken, därför är det viktigt att ha en oljeavskiljare som är rätt dimensionerad. Vattnet fortsätter sedan ut under skärmen till rör eller utloppsränna.
Information om LTA-system
LTA står för lågtrycksavloppssystem och har utvecklats för att användas där självfall på avloppet inte går att uppnå på grund av topografiska eller miljömässiga skäl. LTA-systemet består av en avloppspump som pumpar fastighetens avloppsvatten till det kommunala spillvattennätet.
Om det behövs ett LTA-system för ett helt område inom verksamhetsområdet är det kommunen som bekostar LTA-stationen och äger då även utrustningen. Fastighetsägaren sköter driften och underhållet samt betalar för elkostnaderna. Vid driftstörningar kontaktas kommunens felanmälan som kommer ut och felsöker samt åtgärdar felen på ordinarie arbetstid. Dock ska felet vara åtgärdat inom 2,5 dygn.
Utanför verksamhetsområdet eller om det gäller enstaka fastigheter inom verksamhetsområdet bekostar fastighetsägaren LTA-stationen själv och äger därmed utrustningen. Fastighetsägaren ansvarar för LTA-stationen och står för alla kostnader, dels driftkostnader men även reparationskostnader vid eventuella fel.
Information om att tvätta bilen
Biltvätt på gatan - nej tack! Vill du bada i tvättvattnet från din bil? Naturligtvis inte - och då vill du ju heller inte att vattnet från biltvätten ska hamna i en badsjö eller i vattnet vi dricker.
Smutsen på våra bilar innehåller både oljerester och tungmetaller. När bilen tvättas rinner detta av och vanligast är att det rinner vidare till närmaste gatubrunn som släpper ut det till närmaste sjö eller vattendrag. Tvätta därför bilen i en biltvätt eller gör-det-själv-hall som har oljeavskiljare. Idag ställs det mycket stora krav på bilvårdsanläggningar vid rening av tvättvattnet. Väljer du en miljömärkt biltvätt minskas utsläppen av farliga ämnen med ca 90 procent.
Om du måste tvätta bilen hemma, gör det på en yta som kan suga upp vattnet som gräs eller grus. Håll dig då långt borta från vattendrag och dagvattenbrunnar och använd miljöanpassade produkter.