Skräpkunskap

Skräp i naturen

Skräp i naturen förstör inte bara naturupplevelsen utan är också en direkt fara för djuren som lever där. Skräp som hamnar i naturen tar lång tid att bryta ner och eftersom det inte städas i naturen så ofta kan skräpet bli kvar under en lång tid. Därför behöver alla ta ansvar när vi är i naturen, och allt som du tar med ut måste också tas med hem. 

Fem vanliga skräp i naturen:

• Portionssnus
• Sugrörsplast (sån som sitter på festisen)
• Påsklämmor (från köpebrödpåsar)
• Våtservetter
• Cigarettfimpar

Hur länge blir skräpet kvar?

Exakt hur lång tid det tar för skräp att brytas ned är svårt att säga. Det beror nämligen på vilken miljö skräpet hamnar i och vilka förutsättningar som finns just där. Men viktigt att tänka på är att nedbrytningstiden för skräp inte alltid spelar så stor roll. Skräpet finns ändå kvar i naturen så pass länge att miljö och djur skadas.

Fyra tips för en skräpfri upplevelse

Förpackningsbanta - Börja hemma och förbered dig väl genom att packa smart. Lämna påsklämmor, konservburkar, plastpåsar och andra onödiga förpackningar hemma. Ett tips är att använda bivaxduk eller matlåda istället för plastpåse.

Gå på toa i naturen - Om det finns ett utedass, använd det. Men om du behöver göra dina behov i naturen, tänk på att: ta med spade och toalettpapper. Gå minst 100 meter bort från vandringsled, vatten eller lägerplats. Gräv en 20-30 cm djup grop. Gräv ner eller ta med ditt toalettpappret. Fyll igen så att även nästa besökare får en lika trevlig upplevelse som du. 

Vad göra med skräpet? - Ta med skräppåse så att du får med dig ditt och andras skräp hem. Tänk på att rester från matlagning är skräp som också ska tas om hand. Lämna inget till djuren. Även småskräp, som fimpar och portionssnus, innehåller plast och har inget i naturen att göra.

Saker du enkelt kan byta ut - När du går ut i naturen vill du ha med dig så lite "skräp" som möjligt. Tips på saker du kan byta ut: tandkrämstub mot tandkrämstablett, tampong mot menskopp, våtservetter mot handduk och tvål, plastpåsar till bivaxduk eller matlåda, engångsflaska till flergångsflaska.

Skräp i staden

Skräp gör staden till en sämre plats för alla oss som bor, verkar eller styr där. Och är det skräpigt känns det som att ingen bryr sig. En hållbar, trygg och gemensam stad är en stad fri från skräp.

Tyvärr finns det massor med skräp i städerna. Fimpen är det överlägset vanligaste skräpet och varje år slängs runt 1 miljard fimpar på gator och torg runt om i landet. I den nationella skräpmätningen som gjordes i stadskärnor och parker sommaren 2023 stod fimparna för 48 procent och snus för 17 procent av allt skräp. 66 procent av alla skräpföremål är tobaksrelaterade. Utöver fimpar ser vi också mycket skräp från det vi äter och dricker på språng, så som engångsmuggar och matlådor. 

Naturvårdsverket räknat ut att kostnaderna för Sveriges kommuner att städa upp skräpet var 430 miljoner kronor för 2022. Men nedskräpning är även en fråga som är större än avfallshantering. Skräpet är en del av det som kan skapa otrygghet i staden och att bli av med skräp är en viktig del av både stadsutveckling och social hållbarhet.

Skräp ur ett trygghetsperspektiv

Nedskräpning är en fråga som engagerar. Det är ett vanligt förekommande fenomen i den offentliga miljön och påverkar vår uppfattning av platser vi besöker och områden vi bor i. Forskning visar att nedskräpning signalerar en social norm som leder till mer nedskräpning. Hur vi människor beter oss i det offentliga rummet påverkas starkt av sociala normer; vi är lyhörda för vad andra gör och vi påverkas av vad andra gör. En förklaring till varför nedskräpning kan leda till otrygghet är att människor är oroliga för att oordning ska sprida sig.

Skräp när vi äter och dricker på språng

Att äta och dricka på språng, on-the-go, har blivit mycket vanligare de senaste åren, speciellt i städer. På grund av det används fler engångsförpackningar i plast. Av det skräp som kommer från det vi äter och dricker på språng i staden är nästan 30 procent godis-, snacks- och glassförpackningar, 24 procent trasigt glas och 14 procent mat- eller dryckesförpackningar och muggar.

EU jobbar hårt för att skräpet från on-the-go-konsumtion ska minska och för att ta steg mot en mer cirkulär ekonomi. Ett nytt direktiv för att minska användandet av engångsplast trädde i kraft i EU den 3 juli 2021. För Sverige gäller engångsplastdirektivet från den 1 januari 2022. Genom direktivet kommer en del plastprodukter att förbjudas helt och andra produkter kommer få krav för minskad konsumtion samt mer och bättre materialåtervinning.

Skräp i vatten och mikroplast/Plast på land och i vatten

Ni kanske tänker att det skräp som kastas på marken här inte påverkar haven men det enkla svaret är att mycket av skräpet i havet kommer från land. Skräp som till exempel kastas på marken i staden kan blåsa eller följa med regnvatten och vattendrag ut till Mälaren och sedan havet. Vid kraftiga regn och skyfall sopas gatorna rena från skräp som sköljs med ner i dagvattensystem och vidare ut i vattendragen.

Speciellt små plastförpackningar och mikroplaster kan färdas långa sträckor i vatten. Mikroplaster kallas plastpartiklar som har en storlek mellan 0,001 mm och 5 mm. 

Källor till mikroplast

I Sverige är detta de största källorna till mikroplast: (enligt Naturvårdsverket)

• Industriell produktion och hantering av primärplast 
• Slitage av däck från vägar 
• Konstgräsplaner 
• Textiltvätt 
• Båtbottenfärg 
• Nedskräpning 
• Spill/nedskräpning kring byggarbetsplatser 
• Ridanläggningar och andra utomhusanläggningar för idrott och lek med underlag som innehåller plast eller gummi 
• Användning av konstgräs i trafikmiljöer och parker 

Konsekvenser för vattenlevande djur

Det finns många osäkerheter kring vad som händer om man får i sig mikroplast, men experiment visar att mikroplast skadar vattenlevande organismer. De blockerar matsmältningsorganen, minskar lusten att äta och förändrar ätbeteendet, vilka alla leder till minskad tillväxt och sämre fortplantning. För vissa arter leder en fylld mage med plast till att de dör av svält.

Förutom mekaniska effekter kan mikroplaster även ha negativa kemiska effekter eftersom mikroplast innehåller farliga ämnen som kan frigöras när mikroplasten fragmenterar.

Mikroplaster hittas i allt från plankton till marina däggdjur. Speciellt djur som filtrerar stora mängder vatten får i sig mycket mikroplast. Även djur som äter plankton får i sig mikroplast. Plasten kan sedan följa med upp i näringsväven då en art äter en annan art.

Vad kan göras för att minska spridningen?

Det finns naturligtvis många åtgärder för att minska spridningen av mikroplaster till vattenmiljön. Det är viktigt att stoppa mikroplaster vid källan för när de väl har kommit ut i miljön är de i princip omöjliga att städa upp. Åtminstone i dagsläget.

Fem saker som är bra att veta om plast

1. Plast är det vanligaste skräpet i våra hav - Det vanligaste skräpet på stränder och i haven är plast. Ofta är det skräpet sånt som bara använts en gång, som godispapper, sugrör eller plastkorkar. När vi gör mätningar på stränder är mellan 70-90 procent av skräpet gjort av plast beroende på var stranden ligger.
2. Plast som hamnar i naturen försvinner inte - Plast som hamnar i naturen delar sig till mindre och mindre bitar och blir till slut till mikroplast. Ingen vet exakt hur länge den stannar kvar i naturen – men det är en lång, lång tid. Att vi använder ett material som kan hålla så länge till saker som vi bara använder några minuter är inte rimligt.
3. Bioplast är också plast - Ibland kan plastpåsar vara gjorda av sockerrör eller majs, men de är inte mindre farliga i naturen än annan plast. Samma sak gäller för plast som kallas biologiskt nedbrytbar plast. Den kan visserligen brytas ner i en särskild kompost - men inte i naturen.
4. Ny lag i EU mot engångsartiklar i plast - EU har i rekordfart tagit fram en ny lag för att minska problemet med plast i våra hav. Vissa saker som sugrör och plastbestick är redan förbjudna. Det är också därför som det inte längre går att ta av korkar på pet-flaskor. Andra saker som engångsmuggar ska vi försöka använda mer sällan. Sverige och de andra medlemsländerna i EU inför nu de nya reglerna successivt.
5. Fimpen innehåller också plast - Fimpen är det absolut vanligaste skräpet. Vi har räknat ut att ungefär 1 miljard fimpar slängs på våra gator och torg varje år i Sverige. Cigarettfiltret innehåller en slags plast, cellulosaacetat. Filtret innehåller också farliga ämnen som kan vara giftiga för fiskar. Från den 1 januari 2022 kan den som slänger en fimp eller prilla på marken få en bot på 800 kr. Tidigare har fimpar och annat småskräp varit undantagna i lagstiftningen.

Tack till alla våra hjältar!

Att inte slänga skräp på marken är det bäst man kan göra för naturen. Att plocka upp skräp som någon annan slängt är en hjälteinsats. Därför vill vi tacka alla som tar hand om sitt eget och andra skräp. 

Om man vill engagera sig mer så är skräpplockning en utmärkt aktivitet året om. Håll Sverige Rent anordnar en skräpplockardag för allmänheten den 21 september.