Informationstjänst
Publicerad 2017-07-11
Uppdaterad 2024-11-18 13:19

Tar du hand om någon som behöver din hjälp? Att vara anhörig till någon som är svårt sjuk eller funktionshindrad ställer ofta mycket stora krav på oss som människor.

Två tredjedelar av all vård eller annat omhändertagande som ges i hemmet utförs av anhöriga, ett arbete som kan vara omfattande och som ofta sker i det tysta. 

Att söka bistånd - ett ärendes gång

När en person har svårt att klara av sina vardagliga aktiviteter kan han/hon söka hjälp hos kommunen. För att söka ett stöd från kommunen behöver man göra en ansökan, se under Blanketter och informationsmaterial. Man kan även kontakta en av kommunens handläggare för att få information.

Ansökan görs om bistånd enligt Socialtjänstlagen (2001:453) av den enskilde eller en legal ställföreträdare.
”Rätt till bistånd för livsföring i övrigt föreligger när personen på grund av sjukdom, fysiska, psykiska och/eller sociala skäl eller av annan orsak behöver hjälp och stöd i den dagliga livsföringen och själv inte kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt.

Rätten till bistånd förutsätter att biståndet är nödvändigt för en skälig levnadsnivå samt att sökande själv saknar möjlighet att skaffa sig vad han eller hon behöver. Regeln preciserar inte vilka slags insatser personen har rätt till eller hur långt kommunens biståndsskyldighet sträcker sig. Någon rätt att välja insats finns därför inte. Det prövas i en individuell bedömning av personens ansökan.”

För att konstatera vilket behov av insatser den enskilde har, görs en biståndsbedömning av en handläggare när ansökan inkommit. Detta innebär att ärendet utreds och handläggs för att leda fram till ett beslut. 

Handläggningen kan ta olika lång tid beroende på ärendets art och svårighetsgrad. Olika omständigheter och förutsättningar spelar också roll. Ibland kan exempelvis ett läkarintyg krävas. Varje ärende är unikt.

Handläggaren stävar alltid efter att ett beslut ska kunna ges den som söker så fort som möjligt.

I Sala kommun finns en ordning för utredningens genomförande. När ansökan kommit till handläggaren bokas ett möte med den enskilde och eventuellt anhöriga eller god man.

Utredning 

Görs utifrån ansökan. Den innehåller:

  • Bakgrund – vad är orsaken till att man söker
  • Tidigare insatser – har man fått insatser tidigare och vilka är dessa
  • Familj – hur ser familjeförhållandena ut
  • Boende – var och hur bor man
  • Arbete/sysselsättning – vad gör man idag eller vad har man gjort tidigare
  • Fritid/intressen 
  • Fysisk hälsa – bedömning av fysisk hälsa, funktionsnedsättningar, används  hjälpmedel?
  • Psykisk hälsa – bedömning av psykisk hälsa
  • Vardagsaktiviteter – vilka vardagsaktiviteter behöver man hjälp med att utföra?
  • Användning av alkohol/narkotika
  • Rättsliga förhållanden
  • Funktionsbedömning - vid bedömning av fysisk och psykisk hälsa kan det krävas läkarintyg och/eller bedömning av arbetsterapeut eller sjukgymnast
  • Behovsbedömning – Vad behöver man hjälp med?
  • Mål/syfte – vad vill man uppnå med insatserna
  • Personens synpunkter

Utifrån vad som framkommit i utredningen gör handläggaren ett förslag till beslut

Kommunicering

När handläggaren gjort ett förslag på beslut skickas det till personen som sökt insatsen. Nu kan man kommentera och påtala om något inte stämmer eller önska tillägg. Kommentarer och synpunkter ska skickas in skriftligen. 

Beslut

Ansökan bifalles om den sökande inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt. Beslutet är tidbedömt men ska utvärderas och eventuellt omprövas innan slutdatum eller omprövas om det blir förändrade behov. 

Avslag 

Om ett beslut går den som söker emot, helt eller delvis, finns möjlighet att överklaga detta till i första hand, Förvaltningsrätten, därefter till Kammarrätten och slutligen till Högsta förvaltningsdomstolen. För att få sin sak prövad i de två sista instanserna krävs att prövningstillstånd ges. Den som vill överklaga sitt beslut kan få hjälp med detta av den handläggare som fattat beslutet. 

Avgift

Beviljade insatser debiteras enligt fastställda rutiner för avgiftsdebitering inom äldre- och handikappomsorgen i Sala kommun och varierar beroende av typ av insats. 

Anhörig

Enligt Sala kommuns riktlinjer för bedömning av insatser enligt Socialtjänstlagen (2001:453) för äldre och funktionshindrade,  kan anhöriga söka stöd i form av avlösning i hemmet eller som avlastning genom att plats beviljas för tillfälligt boende exempelvis en vecka i månaden. 

Att finna en ny roll

Om den närstående går bort kan ensamheten upplevas tung och frustrerande. Man känner stor sorg och saknad av personen som avlidit. Många har ägnat år åt att stödja och ge hjälp till sin närstående med allt vad vardagslivet kräver. Det finns kanske inte vänner eller bekanta tillhands för att fylla ut tystnaden.

När en tid har gått och sorgearbetet har kommit in i en nyorienterad fas kan man kanske vilja göra en insats för andra igen. Det finns många som är ensamma och skulle välkomna ett besök.

I Sala finns det organisationer som ägnar sig åt socialt arbete och skulle bli glada för nya medlemmar:

  • Frivilligcentrum
  • Lions
  • Röda Korset
  • Väntjänst

Avlösarservice i hemmet

Om du vårdar en närstående i ert gemensamma hem kan vi erbjuda stöd i hemmet i form av avlösarservice. En anhörigstödjare kommer då hem och tar hand om den närstående så att du som anhörig får egen tid. Kanske behöver Du gå till tandläkare eller vårdcentral/läkare, besöka en frisör, besöka släkt och vänner eller behöver tid till vila och/eller rekreation.

Avlösarservice kan ges dagtid, kvällar och helger efter önskemål och behov, upp till 16 timmar/månad.  Du och anhörigstödjaren planerar insatsen och tiderna tillsammans. Du bokar tider för avlösning direkt med anhörigstödjaren.  Insatsen är kostnadsfri, har förenklad handläggning och söks hos biståndshandläggare på Vård och omsorg.

Biståndshandläggare

Anhörigstödjare Jenny Abrahamsson

Anhörigstödjare Madeleine Olsson

Beroende och missbruk

För en nära anhörig till någon som dricker för mycket, är det viktigt att få stöd för att själv orka med. Den som lever med en person som har alkoholproblem anpassar sig till sin partner eller förälders drickande. Många skyddar familjen utåt och försöker på olika sätt visa upp en bra bild av familjen mot omvärlden.

Ett starkt motiv för att dölja ett alkoholberoende är den skam och skuld som de anhöriga känner inför situationen. För många anhöriga leder det till slut till isolering. Att ständigt skydda och försöka dölja familjens problem tar mycket kraft och energi. Det är ganska vanligt att anhöriga till personer med alkoholproblem får olika kroppsliga besvär som huvudvärk, muskelspänningar och sömnstörningar och detta är inte alls konstigt eftersom kroppen är på helspänn hela tiden.

I en familj med alkohol- eller drogberoende råder ofta omvända förälder-/barnroll. Barn lär sig i tidig ålder att överta delar av vuxenrollen. Att växa upp i en familj där föräldrarna dricker för mycket alkohol eller tar andra droger skapar känslor av otrygghet. Man känner sig ofta ensam och tror inte att någon annan kan förstå. Att prata med jämnåriga, eller andra vuxna är inte heller så lätt. Missbruket blir en familjehemlighet och barnet riskerar att gå miste om sin barndom.

Öppenvårdsmottagning Stöd och Behandling

I Sala finns Öppenvårdsmottagning Stöd och Behandling som kan vara ett stöd för dig som anhörig.

Vänder sig till personer som har frågor kring, eller oro för sitt missbruk av alkohol eller andra droger och vill ha hjälp att förändra sin situation.

Anhöriga, vänner, arbetsgivare och andra personer som påverkas av någons missbruk är också välkomna att ta kontakt.

Fysiska och psykiska funktionsnedsättningar

Rörelsehinder kan innefatta begränsningar från knappt synliga till mycket omfattande. Ibland är den fysiska nedsättningen kombinerad med andra funktionsnedsättningar. Fysisk funktionsnedsättning kan helt eller delvis kompenseras med bra hjälpmedel och anpassningar.

Stöd till barn, ungdomar och föräldrar

Om man känner oro eller vill ansöka om en insats för ett barn eller ungdom 0-20 år kan man vända sig till socialtjänsten. Föräldrar kan också få råd och stöd. Socialtjänstens rådgivande och stödjande verksamhet erbjuder hjälp i många olika former till barn, ungdomar och föräldrar.

Försäkringskassan

Den som har en varaktig sjukdom eller funktionsnedsättning kan få handikappersättning, vårdbidrag, bilstöd och assistansersättning. Kontakta Försäkringskassan.

Sala kommuns stöd för dig som anhörig

Bostadsanpassning

För att underlätta vardagslivet i bostaden när man har en funktionsnedsättning kan man ansöka om bostadsanpassning. För att få hjälp med bedömning av åtgärd och intyg kan du kontakta:
Rehabteamet som du når säkrast på vardagar mellan 08:30-10:00 på telefon 0224-74 93 49

Boendestöd

Boendestöd riktar sig till personer med psykiska och sociala funktionsnedsättningar.
Boendestöd är en biståndsbedömd insats. Stödet kan ges som instruktioner, vägledning, motivering och aktivering. Personalens arbetssätt genomsyras av att stärka den enskilde personens förmågor och vara aktivt stödjande.

För mer information kontakta biståndshandläggare

Korttidsplats och växelvårdsplats

Korttids- och växelvårdsboende ger möjligheten att samla kraft för att bättre klara sig hemma. Kan vare ett stöd för dig som är anhörig, en möjlighet till egen tid. För mer information kontakta biståndshandläggare.

Korttidshemmet Skräddargränd

Sala korttidshem har fyra platser och är ett stöd för föräldrar som har barn eller ungdomar som omfattas av LSS, lagen om stöd och service.

Skräddargränd erbjuder avlastning i hemlik miljö med fin natur inpå knutarna (lekplats, bollplan, simhall, sjö och skog inom 400m).

För mer information kontakta biståndshandläggare.

Personligt ombud

Personligt ombud Västmanland arbetar för personer som har psykiska funktionshinder och är över 18 år. Personligt ombud är kostnadsfritt och har tystnadsplikt. Personligt ombud kan bland annat:

  • Ge stöd i att ansöka om och följa upp insatser samt se till att de är samordnade utifrån den enskildes behov och önskemål.
  • Ge stöd i kontakter med kommun, landsting och andra myndigheter.
  • Ge information om rättigheter och skyldigheter, ge hänvisningar samt fungera som samtalsstöd. Det kan till exempel handla om ekonomi, hälsa eller sysselsättning

Stödpersonsverksamhet

Syftet med stödpersoner är att stödja anhöriga till personer med demenssjukdom. Stödpersonen kan även fungera som avlösning i hemmet när du som anhörig behöver komma ifrån en stund. Upp till 12 timmar i månaden är det avgiftsfritt.

För mer information kontakta demensteamet , telefon  0224-74 91 20

Avlastning

Du som anhörig kan ansöka om avlastning i hemmet. Kontakta biståndshandläggare för mer information.

Förflyttningsteknik

Behöver du som anhörig hjälp med att lära dig förflyttningsteknik kan du kontakta Rehabteamet.

Hjälpmedel

Det finns  många bra hjälpmedel som kan underlätta. Arbetsterapeut, sjukgymnast och distriktssköterska är yrkesgrupper som kan förskriva hjälpmedel och även ge råd och tips.

Du kan gå till  Hjälpmedel på denna webbplats eller kontakta Rehabteamet för att få mer information.

Föräldrar

Som anhörig behöver man bli lyssnad på, sedd som en resurs och samarbetspartner. Att samarbetet med kommunens biståndshandläggare, särskilda boenden, kontaktpersoner och andra instanser fungerar är viktigt för att känna trygghet. Det är även viktigt att man får möjlighet till återhämtning och egen tid.

Försäkringskassan

Tillfällig föräldrapenning kan betalas ut under ett obegränsat antal dagar till föräldrar med ett svårt sjukt barn under 18 år.

Sala kommuns stöd för dig som anhörig

Korttidsboendet Skräddargränd

Sala korttidshem har fyra platser och vänder sig till föräldrar till barn och ungdomar som omfattas av lagen om stöd och service, LSS.

Skräddargränd erbjuder avlastning i hemlik miljö med fin natur inpå knutarna (lekplats, bollplan, simhall, sjö och skog inom 400 m).
Kontakta Biståndsenheten.

Kontaktfamilj

Kontaktfamilj ska vara resurs för en familj som av olika skäl behöver avlastning och/eller stöd.

Mer information: Kontaktfamilj - Intresseanmälan - Familjehemsenheten - Sala kommun

Hjälpmedel och bostadsanpassning

Det finns många tekniska hjälpmedel som kan underlätta för den som stödjer en närstående. Det är viktigt att du som stödjer en närstående är rädd om dig själv.

För att underlätta vid förflyttningar, lägesändring i säng,  personlig vård med mera kan du behöva ett hjälpmedel. Det finns också hjälpmedel som kan hjälpa din närstående att komma ihåg viktiga saker i hemmet som exempelvis medicinpåminnare. En del hjälpmedel få man låna kostnadsfritt men andra hjälpmedel får man betala själv.

Det finns olika former av trygghetslarm som också kan vara ett stöd.

Ibland kan bostaden behöva anpassas, det vill säga byggas om utifrån en funktionsnedsättning. Bostadsanpassning kan underlätta i närmiljön för den närstående och för anhöriga.

Vill du veta mer om hjälpmedel och bostadsanpassning kan du kontakta distriktsarbetsterapeut i primärvården eller arbetsterapeut i kommunens rehab-team. Du kan också få information  på  1177, Hjälpmedelscentrum i Västerås eller via Hjälpmedelsinstitutets webbplats. 

Det finns flera olika privata aktörer som säljer hjälpmedel. Många har webbutiker.

Hörsel

På webbplatsen hos Hjälpmedelscentrum hittar du instruktionsfilmer om hur man gör ren sin hörapparat, byter batterier etc. 

Inkontinens

Våga ta kontakt med vården om du har en närstående som lider av inkontinens eftersom det idag finns både hjälpmedel, behandlingsalternativ och enkla ingrepp som kan minska besvären.

Läs mer på 1177.se eller kontakta din distriktssjuksköterska i primärvården.

NIKOLA

NIKOLA är ett nätverk kring inkontinens där bland annat du som anhörig kan få information och kunskap om inkontinens.

Litteraturtips

Det finns en mängd litteratur där du som anhörig kan hämta kunskap och stöd. Böckerna som presenteras här är bara förslag på intressant läsning.

  • Livet som anhörig – i skuggan av cancer, alzheimer och ALS
    Sara Natt och Dag, 2010. I Livet som anhörig får man möta sex personer som berättar om sina sätt att hantera livet med en svårt sjuk anhörig; hur de har gjort för att klara vardagen, slitningen mellan den egna tillvaron och omsorgen om den sjuke.
  • Hur ska jag orka?
    Lars Björklund, 2011. En bok om anhörigstöd. Boken är skriven för alla anhörigvårdare men också för dem som möter familjer och ensamma människor i vård och omsorg. Vad gör man när ansvar för, beroende av och kärlek till en annan människa blir en alldeles för tung börda?

Ung Anhörig

  • Jag är också viktig
    Elina Sundström, 2012. Att vara ung anhörig till en familjemedlem som är sjuk eller har funktionshinder. Boken innehåller intervjuer med professionella och unga anhörigas berättelser. Barn som växer upp i en familj där en familjemedlem är sjuk eller har ett funktionshinder kan behöva stöd och uppmärksamhet. Alla familjer är olika, men för unga anhöriga finns det ofta gemensamma erfarenheter.
  • Kärlek och stålull
    Lisbeth Pipping, 2010. Lisbeth berättar om sin uppväxt med en utvecklingsstörd mamma, en svårt alkoholiserad pappa och två småsystrar,  en barndom i misär, bristande omsorg och kärlekslöshet. Men boken förmedlar ändå hopp och optimism.

Demenssjukdom

  • Boken om E
    Ulla Isaksson, 1995. Ulla Isaksson och Erik Hjalmar Linder levde tillsammans under nära 30 år. Ett lyckligt och mycket nära förhållande. Så drabbades hennes älskade Erik av Alzheimers sjukdom och plötsligt förvandlas han till någon helt annan. Ulla Isaksson skildrar i sin mycket starka och mycket utlämnande bok de sista åren med Erik.
  • Bemötandelexikon
    Ola Polmé och Marie Hultén, 2011. Ett lexikon i beteende och bemötande av demenssjuka. Etik handlar om vad som är gott och rätt i en situation. Att göra gott och inte skada handlar om att känna till alternativa handlingar. Det gäller också att förstå hur den sjuke själv reagerar på handlingen. Bemötande av en demenssjuk måste alltid gå ut på att försöka bibehålla den demenssjukes värdighet och respekt oavsett beteende.
  • Min syster fick Alzheimer
    Irene Andersson 2011.  Moniqa Andersson är bara 58 år då hon får diagnosen Alzheimers sjukdom. I boken beskriver hennes syster, bokens författare, hur hon går bredvid genom sjukdomsförloppet och kämpar för att Moniqa ska få en trygg och fungerande vård på ett demensboende.

Cancer

  • I taket lyser stjärnorna
    Johanna Thydell, 2010. Jenna är tretton år och har just börjat sjuan. Det enda hon borde oroa sig för är Ullis-Knullis i klassen som hon hatar och hur hon ska få Sakke snygg snygg snygg att lägga märke till henne. Men Gud har inte skött sitt jobb. Hemma hos Jenna finns en rullator, en doseringslåda, en duschstol och peruker. Där bor nämligen en mamma som har cancer.

ALS

  • Ro utan åror
    Ulla-Carin Lindquist, 2005. Samma dag som hon skulle fira sin 50-årsdag fick TV-journalisten Ulla-Carin Lindquist sin diagnos. De problem hon haft med först sin högra hand, sen sitt ben och sen med allt fler muskler berodde på att hon drabbats av amyotrofisk lateralskleros, ALS.

Psykisk ohälsa

  • Mellan äldreomsorg och psykiatri, om vård och bemötande av äldre med psykisk ohälsa
    Susanne Rolfner Suvanto, 2012. Författaren slår hål på myterna om åldrande och psykisk sjukdom. Man får också veta mer om de vanligaste psykiska ohälsotillstånden. Boken är lämplig i utbildningssammanhang och underlag för diskussioner i arbetsgrupper.

Barnböcker

  • Pappa bor på fängelset
    Elisabet Omsén, 2009. I den här boken får man följa Kevin som hälsar på sin pappa i fängelset. Hur går ett fängelsebesök till egentligen? Hur känns det att träffa sin förälder när man inte kan göra vanliga pappa-barn-saker ihop?

Livslång sjukdom

När någon älskad drabbas av en allvarlig och livslång sjukdom är det ett hårt slag både för den drabbade och för alla som finns omkring. Att få besked om att en närstående exempelvis har cancer, Alzheimers, ALS, demenssjukdom eller plötsligt får en stroke innebär en kris. Tillvaron förändras för alla, både praktiskt och känslomässigt. Som anhörig behöver man hjälp och stöd snabbt.

Självklart är det svårast för den som är sjuk, men att vara den som står bredvid är inte heller lätt. Att få en diagnos - en förklaring - något konkret att ta på kan ändå göra det möjligt att komma vidare.

Att få kunskap om sjukdomen och att träffa andra i samma situation kan innebära en lättnad i vardagen.

Försäkringskassan

En person som avstår från arbete för att vårda en närstående person som är svårt sjuk kan få ersättning från Försäkringskassan som närståendepenning. Uttrycket ”vård” har här en vidare mening, något krav på att vårdinsatserna från den närstående ska bestå av traditionell sjukvård ställs inte. Det räcker med att finnas till hands som medmänniska. Kontakta Försäkringskassan.

Sala kommuns stöd för dig som anhörig

Korttidsplats och växelvårdsplats

Korttids- och växelvårdsboende ger möjligheten att samla kraft för att bättre klara sig hemma. Kan ge möjlighet för dig som är anhörig till avlösning. Kontakta Biståndsenheten.

Här och nu – dagverksamhet för yngre med demenssjukdom.

Dagverksamhet för personer under 65 år med en demenssjukdom. Verksamheten finns på Jakobsbergsgården.

Kontakta en biståndshandläggare för mer information. 

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) är svårigheter som beror på hur hjärnan arbetar och fungerar. De vanligaste neuropsykiatriska funktionsnedsättningarna är ADHD, Aspergers syndrom, Tourettes syndrom och Tvångssyndrom - OCD.

Även relaterade tillstånd som exempelvis dyslexi och språkstörningar anses som neuropsykiatriska. Diagnoserna är närbesläktade och det är inte ovanligt att samma person har flera diagnoser.
Personer med NPF har ofta svårigheter med:

  • reglering av uppmärksamhet
  • impulskontroll och aktivitetsnivå
  • samspelet med andra människor
  • inlärning och minne
  • att uttrycka sig i tal och skrift
  • motoriken

Många med neuropsykiatriska diagnoser har de här svårigheterna i större eller mindre grad. När svårigheterna är så stora att de kraftigt påverkar individens utveckling och möjligheter att fungera i samhället blir de en funktionsnedsättning.

Sala kommuns stöd för dig som anhörig


Socialtjänstens rådgivande och stödjande verksamhet erbjuder hjälp i många olika former till barn, ungdomar och föräldrar. Dit kan föräldrar vända sig anonymt utan att bli registrerade. Föräldrar kan vända sig till socialtjänsten för att ansöka om kontaktfamiljer, kontaktpersoner eller andra insatser, som kräver beslut från en myndighet

När någon dör

Det kan vara obehagligt att tänka på och svårt att riktigt förstå att livet en gång kommer att ta slut, vare sig det gäller en själv eller någon närstående. Men det kan ändå vara bra att känna till att det finns stöd när någon gått bort

Barnpension

Barn under 18 år som har en avliden förälder kan få barnpension. Barnpensionen ersätter en del av den försörjning som den avlidna föräldern bidrog med. Om barnet får en låg eller ingen barnpension kan han eller hon även få efterlevandestöd till barn. Kontakta Pensionsmyndigheten.

Efterlevandepension

Den som är efterlevande kan få efterlevandepension som ett ekonomiskt stöd för att täcka en del av den försörjning som den avlidne bidrog med. Kontakta Pensionsmyndigheten.

Svenska kyrkan

Två gånger om året bjuder Svenska Kyrkan i Sala in församlingsmedlemmar som mist sin livskamrat till en grupp som träffas åtta gånger tillsammans med diakon och präst. Det finns även möjlighet till enskilda samtal för att komma vidare i livet.

Psykisk ohälsa

Alla människor har en psykisk hälsa. Många tror att psykiska problem bara drabbar svaga personer och bara angår andra. Men tvärtom är det vanligare än många tror. Fortfarande vet man inte allt om hur psykiska sjukdomar uppstår,oftast är det många olika saker tillsammans som gör att någon blir sjuk.

Psykisk ohälsa innefattar allt från psykisk sjukdom till psykiska besvär som stör välbefinnandet och påverkar ens dagliga liv. Det finns många olika psykiska sjukdomar, till exempel: schizofreni, bipolär sjukdom (manodepressivitet), depression, olika ångesttillstånd, tvångssyndrom, ätstörningar samt beroendeproblematik.

Många tror att har man en gång fått psykiska problem kommer man vara sjuk resten av livet. Men de flesta som drabbas återhämtar sig eller hittar fram till ett fungerande liv. Det gäller även diagnoser som exempelvis schizofreni.

Stöd för dig som anhörig

Psykiatrisk öppenvård i Sala

Kontakt med vuxenpsykiatrin får man antingen genom remiss eller att man ringer rådgivande sjuksköterska och berättar om sina problem/symtom, då kan en egenanmälan upprättas.

Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen i Sala

Länk till BUP på 1177. 

Personligt ombud

Personligt ombud Västmanland arbetar för personer som har psykiska funktionshinder och är över 18 år. Personligt ombud är kostnadsfritt och har tystnadsplikt och kan:

  • Ge stöd i att ansöka om och följa upp insatser samt se till att de är samordnade utifrån den enskildes behov och önskemål
  • Ge stöd i kontakter med kommun, landsting och andra myndigheter
  • Ge information om rättigheter och skyldigheter, ge hänvisningar 
  • Ge information om ekonomi, hälsa eller sysselsättning

Säkerhet i hemmet

Mer än åtta av tio fallolyckor drabbar personer över 65 år. Många fallolyckor skulle kunna undvikas med hjälp av enkla åtgärder.

Undvika fallolyckor

Här är några exempel på saker du kan göra för att minska risken att falla:

  • Undvik lösa sladdar på golven
  • Ta bort mattor eller använd halkskydd under mattorna
  • Klättra inte på stolar och stegar. Använd en stabil trappstege eller be om hjälp om du behöver ta ner något från en hög höjd.
  • Använd halkfria inneskor som sitter stadigt på foten
  • Bona inte golven
  • Använd bärbar telefon
  • Se till att ha en bra allmän belysning
  • Undvik att ha persienner neddragna på dagen
  • Ha en nattlampa tänd om du går upp på natten

Brandsäkerhet

Här är några exempel på åtgärder för öka brandsäkerhet i hemmet: 

  • Se till att du har brandvarnare hemma. Kontrollera minst en gång om året att den/de fungerar. Varför inte ta 1:a advent som en testdag för din brandvarnare!
  • Se till att du vet vad du ska göra om det börja brinna i ditt hus. Bor du i flerfamiljshus kan du tala med hyresvärden eller bostadsrättsföreningen om vad som gäller

Ta hand om dig själv

När man som anhörig stödjer en närstående är man ofta i en situation där den egna hälsan och välbefinnandet ligger långt ner på prioriteringslistan. Att ha ett ständigt ansvar för en närstående som konkret behöver hjälp både natt och dag sliter i längden på den egna hälsan. Det är viktigt att du får och tar möjligheten till återhämtning.

Avlösning i hemmet

Anhörigstöd kan ges som avlösningen i hemmet. Den här tiden är din och du kan utnyttja den med att göra det du själv har behov av att t.ex. ta en promenad, gå till ett gym, gå till frissan, vara hemma och lyssna på musik, läsa eller bara vara.

Kontakta en biståndshandläggare eller socialsekreterare så får du mer information.

Dagverksamhet

Kommunen har dagverksamhet för personer med en demenssjukdom och dagverksamhet med inriktning mot rehabilitering eller för social gemenskap och stimulans. Kontakta en biståndshandläggare för mer information. 

Korttidsplatser

Det finns korttidsplatser för äldre och för barn och ungdomar inom LSS. Kontakta en biståndshandläggare eller socialsekreterare för mer information.

Ung anhörig

Yngre anhöriga som stödjer närstående är en stor skara människor som jobbar i det tysta. Du som är barn till föräldrar med psykisk sjukdom, missbruk, funktionsnedsättning eller svår sjukdom och stödjer någon närstående kan behöva eget stöd för att orka, någon att prata med. Detta gäller även dig som är syskon.

Att vara barn och anhörig till någon som har en psykisk sjukdom innebär särskilda svårigheter eftersom barn är beroende av vuxna för sin trygghet och för att få vardagslivet att fungera. Om en förälder får en psykossjukdom eller drabbas av en svår depression kan livet i familjen förändras väldigt mycket. Ibland blir det aldrig mer detsamma.

Stöd för dig som är ung anhörig

Anhörigstödjarna 

Anhörigstödjarna har till uppgift att avlasta och skapa trygghet och så god livskvalitet som möjligt för t ex dig som vårdar en svårt sjuk anhörig eller en anhörig med demenssjukdom eller annan funktionsnedsättning.

Anhörigstödjarna: vardagar, telefon 0224-74 93 28, 74 93 29 (kontakt)

Skolsköterska eller skolkurator

Om du upplever att din hemsituation är jobbig och att du har ett för tungt ansvar i din familj kan du behöva prata med någon om det. En bra vuxen för det, kan vara skolkuratorn eller skolsköterskan på din skola.

Ungdomsmottagningen

Ibland kan det vara skönt att ha någon att prata med. På ungdomsmottagningen kan du komma i kontakt med någon som lyssnar på dig och dina behov.  Alla  har tystnadsplikt och besöken är gratis. Ungdomsmottagningen är öppen för tjejer upp till 23 år och killar upp till 25 år

Ungdomsmottagningen UMO.se

Läxläsningshjälp hos frälsningsarmén

För dig som går i mellanstadiet och behöver hjälp med att göra dina läxor. Här finns det vuxna som kan svara på dina frågor och vara ett stöd när du arbetar med läxorna. 

Frälsningsarmén, Café William (kontakt)

Äldre

Anhöriga står för tre fjärdedelar av all hjälp som ges till personer över 75 år. Det vanligaste är att en maka eller make över 75 år vårdar sin närstående i hemmet. Ofta har de egna krämpor eller funktionsnedsättningar. En speciellt utsatt grupp är anhöriga till personer med en demenssjukdom. Demens kallas de anhörigas sjukdom.

Stöd för dig som anhörig

Dagverksamhet

Dagverksamhet finns på flera ställen i kommunen. Den ger gemenskap och aktivering för den som du hjälper och samtidigt får du några timmar för dig själv.

Dagverksamhet Björkgården

Mötesplats dagverksamhet, Jakobsbergsgården

Mötesplats dagverksamhet, Solvändan

Dagverksamhet för personer med demenssjukdom på Solvändan

Dagverksamheten är till för personer som bor i ordinärt boende med olika minnesproblem. Verksamheten är också en avlastning för anhöriga. För att få komma till denna dagverksamhet behövs ett biståndsbeslut från kommunens biståndshandläggare.

Biståndsenheten

Korttidsplats och växelvårdsplats

Korttids- och växelvårdsboende ger möjligheten att samla kraft för att bättre klara sig hemma. Det kan vara ett stöd för dig som är anhörig.

Biståndsenheten

Stödpersonsverksamhet

Syftet med stödpersoner är att stödja anhöriga till personer med demenssjukdom eller någon annan allvarlig sjukdom. Stödpersonen kan även fungera som avlösning i hemmet när du som anhörig behöver komma ifrån en stund. Upp till 12 timmar i månaden är det avgiftsfritt. 

Anhörigstödjarna

Förflyttningsteknik

Kontakta rehabteamet

Trygghetslarm

Trygghetslarm innebär att man kan påkalla hjälp från kommunen dygnet runt genom att trycka på en "klocka" som bärs runt handleden. 
För dig som anhörig kan Trygghetslarm vara en hjälp och ge minskad oro om din närstående.

Anhörigcentrum

På Anhörigcentrum kan du träffa oss som arbetar med anhörigstöd, eller andra anhöriga som är i liknande situation. Vi kan erbjuda träffar i grupp eller enskilt, studiecirklar, information, anhörigvårdarkort, bokcirklar och andra aktiviteter. 

Anhörigcentrum

Det finns även en frivilligverksamhet i kvarterslokalen på Bryggeriområdet.

Väntjänst

Väntjänst är ett komplement till övrig vård och omsorg. Verksamheten är på frivillig grund utan ekonomisk ersättning. Väntjänst gör hembesök, hjälper till att läsa tidningar och böcker, är sällskap på promenader med mera.

Väntjänst

Sala demensförening

Har du en anhörig, granne, arbetskamrat eller vän som har en demenssjukdom? Behöver du prata med någon om det? 
Sala demensförening (kontakt)

Biståndsenheten
0224-74 90 69 (Mottagningstelefon) VOO-Bistandsenheten@sala.se