Även om Sverige är tryggare än många andra länder finns det risker och hot mot vår säkerhet och självständighet. Sveriges samlade försvar ska skydda och försvara landet, vår frihet och rätten att leva som vi själva väljer. Vi har alla en uppgift om Sverige hotas.
Totalförsvaret
Sveriges totalförsvar är all verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig. Totalförsvaret består av
- militärt försvar
- civilt försvar.
Målet för Sveriges totalförsvar är att skydda och värna de skyddsvärden som är grundläggande för hela samhället:
- människors liv och hälsa
- samhällets funktionalitet, att samhället fungerar
- demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter
- miljö och ekonomiska värden
- nationell suveränitet, alltså Sveriges självständighet.
Civilt försvar
Civilt försvar handlar om hela samhällets motståndskraft vid krigsfara och krig.
Civilt försvar är det arbete som utförs av:
- statliga myndigheter
- kommuner
- regioner
- privata företag
- frivilligorganisationer.
Arbetet utförs för att skydda civilbefolkningen och för att samhället i stort ska fungera även vid krigsfara och krig. Det civila försvaret ska också kunna stödja Försvarsmakten.
Målet för det civila försvaret är att ha förmåga att:
- skydda och värna civilbefolkningen
- säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna
- upprätthålla en nödvändig försörjning
- bidra till det militära försvarets förmåga vid väpnat angrepp eller krig i omvärlden
- upprätthålla samhällets motståndskraft mot externa påtryckningar och bidra till att stärka försvarsviljan
- bidra till att stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera svåra påfrestningar på samhället i fred
- bidra till förmågan att delta i internationella fredsfrämjande och humanitära insatser med tillgängliga resurser.
Regeringens mål för det civila försvaret i Sverige, Regeringen
Information om det civila försvaret och hur samhället ska stå starkt i kris eller krig, MSB
Kommunen har en viktig roll i totalförsvaret
Sveriges kommuner har uppgifter inom den civila delen av totalförsvaret och ska bidra till att samhället fungerar även under höjd beredskap. Det civila försvaret fokuserar framför allt på att:
- skydda och värna civilbefolkningen
- säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna, till exempel vård, skola och omsorg
- bidra till Försvarsmaktens förmåga vid ett väpnat angrepp eller krig i vår omvärld.
Alla kommuner i Sverige behöver ha beredskapsplaner för hur verksamheten ska fungera vid samhällskriser eller krig. Dessa planer ska visa:
- vilken verksamhet som ska bedrivas
- vilken personal som ska arbeta
- andra viktiga åtgärder för att höja beredskapen.
Arbetet med att ta fram och utveckla dessa beredskapsplaner pågår löpande. Målet är att de viktigaste funktionerna inom kris- och krigsorganisationen ska vara förberedda för en samhällskris eller krig.
Genom att ha tydliga planer och en fungerande kris- och krigsorganisation bidrar kommunen till att samhället fungerar även under samhällskriser och höjd beredskap.
Räddningstjänsten har ett uppdrag vid höjd beredskap
Räddningstjänstens uppdrag under höjd beredskap beskrivs i lagen om skydd mot olyckor.
För att skydda och rädda människor och egendom vid höjd beredskap ska räddningstjänsten utöver sina vanliga uppdrag bland annat ansvara för att
- upptäcka, märka ut och röja farliga områden
- indikera, sanera och vidta andra åtgärder som skyddar mot kemiska vapen och kärnvapen.
Lagen om skydd mot olyckor, Sveriges riksdag
Du har en viktig roll i totalförsvaret
Om vi hamnar i ett läge då Sverige behöver skyddas eller försvaras mot ett angrepp behöver alla hjälpa till. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Försvarsmakten har tillsammans tagit fram en webbutbildning där du kan lära dig mer om totalförsvaret och hur du kan hjälpa till.
Totalförsvarsplikt
I Sverige omfattas varje svensk medborgare mellan 16 och 70 år av totalförsvarsplikt, vilket även gäller icke-svenska medborgare bosatta i landet. Detta regleras i lagen om totalförsvarsplikt och är till för att säkerställa att det finns personer som kan bidra till försvaret av Sverige och upprätthållandet av samhällets funktioner.
Totalförsvarsplikten innefattar tre olika plikter:
- Värnplikt: Militär tjänstgöring inom Försvarsmakten, inklusive mönstring, grundutbildning och repetitionsutbildning. Antalet personer som skrivs in för värnplikt förväntas öka för att möta Försvarsmaktens behov.
- Civilplikt: Civil motsvarighet till värnplikt för verksamheter som behövs i krig, såsom räddningstjänst, polisverksamhet och hälso- och sjukvård. Delar av civilplikten återaktiverades den 19 januari 2024, särskilt för personer med relevant utbildning inom områdena räddningstjänst och elförsörjning.
- Allmän tjänsteplikt: Aktiveras endast under höjd beredskap och innebär att den totalförsvarspliktige antingen stannar kvar i sin anställning eller fullgör ett uppdrag, tjänstgör enligt avtal genom medlemskap i en frivillig försvarsorganisation, eller utför arbete som är särskilt viktigt för totalförsvaret på uppdrag av Arbetsförmedlingen.
Alla totalförsvarspliktiga, förutom värnpliktiga och civilpliktiga, kan tas i anspråk med allmän tjänsteplikt.
Totalförsvarsplikten innebär att alla måste kunna hjälpa till på olika sätt vid krigsfara och krig.
Krigsplacering
För att säkerställa att kommunen kan bedriva sin samhällsviktiga verksamhet även vid krigsfara eller krig kan kommunen krigsplacera personal. Om en person redan är krigsplacerad hos en annan organisation, exempelvis Försvarsmakten, måste kommunen och Försvarsmakten tillsammans avgöra var personen gör störst nytta för totalförsvaret. En person kan alltså inte vara krigsplacerad i två organisationer samtidigt.
Vissa organisationer har valt att krigsplacera all sin personal, medan andra endast krigsplacerar nyckelpersoner.
Krigsplacering i kommunen innebär:
- Arbetsgivaren har rätt att besluta om krigsplacering av anställda.
- Krigsplacering görs med stöd av den allmänna tjänsteplikten och anställningsavtalet.
- Som anställd kan du inte vägra en krigsplacering.
- Om en medarbetare som är krigsplacerad med stöd av anställningsavtalet säger upp sin anställning under fredstid, upphör krigsplaceringen.
- Medarbetare som omfattas av den allmänna tjänsteplikten kan inte säga upp sig från sin anställning vid höjd beredskap.
Höjd beredskap vid krig och konflikter
Regeringen kan besluta om höjd beredskap om
- det utbryter krig och konflikter i vårt närområde
- läget i omvärlden påverkar Sverige eller hotar vår säkerhet och självständighet allvarligt.
Om Sverige är i krig råder automatisk högsta beredskap.
Vid höjd beredskap anpassar kommuner och statliga myndigheter sin organisation och verksamhet till att fungera i krig och krigsfara.
Höjd beredskap och kris, Krisinformation.se
Utomhuslarm vid krigsfara och krig
Det finns två typer av larmsignaler vid höjd beredskap som är viktiga att känna till: beredskapslarm och flyglarm.
Beredskapslarm
Beredskapslarm används om regeringen vill meddela att det råder omedelbar krigsfara, eller att landet är i krig. Signalen låter i 30 sekunder följd av 15 sekunder tystnad och upprepas under fem minuter. När du hör den här signalen ska du:
- omedelbart gå inomhus och lyssna på Sveriges Radio P4 för att få mer information.
- vara förberedd på att kunna lämna bostaden med kort varsel. Ta med det allra viktigaste, varma kläder, något att dricka samt id-handlingar.
- om du är krigsplacerad genast ta dig till den plats du har fått besked om.
Flyglarm
Om det militära försvaret upptäcker ett hotande luftangrepp används signalen för flyglarm för att varna allmänheten. Flyglarmet låter i korta signaler under en minuts tid. När du hör den här signalen ska du genast söka skydd i närmaste skyddsrum eller något annat skyddat utrymme.
Utöver dessa två larmsignaler finns också VMA – viktigt meddelande till allmänheten. VMA används vid olyckor, allvarliga händelser och störningar i viktiga samhällsfunktioner. VMA-signalen låter oavbrutet i sju sekunder, sedan följer fjorton sekunders tystnad.
Lyssna och lär dig känna igen de olika larmsignalerna:
Så låter "Hesa Fredrik" – Lär dig skillnaden på de olika larmsignalerna, YouTube
Se karta över ljudsändare för utomhusvarning:
Ljudsändare för utomhusvarning, MSB
Ta reda på var närmaste skyddsrum finns:
Skyddsrumskartan, MSB
Sverige i Nato
Den 7 mars 2024 inträdde Sverige som fullvärdig medlem i Nato. Nato är en försvarsallians som syftar till att värna de allierades frihet och säkerhet.
Mer om vad det innebär för oss i Sverige att vara medlemmar i Nato:
Desinformation och källkritik
Du är en del av det psykologiska försvaret
Det finns främmande makter som medvetet använder desinformation, vilseledning och propaganda för att skada Sverige och svenska intressen. De vill skapa splittring genom att påverka vad du tycker, vad du gör och vilka beslut du fattar. Informationspåverkanskampanjer används i fredstid och i krig, med syfte att påverka myndigheter, regioner, kommuner och företag. Och även dig som medborgare.
Psykologiskt försvar är samhällets gemensamma förmåga att identifiera och stå emot otillbörlig informationspåverkan. Genom att du ökar dina kunskaper om psykologiskt försvar och informationspåverkan så minskar du risken för att bli påverkad - vilket i sin tur stärker vårt samhälle och på så vis skyddar Sverige.
Kännetecken på desinformation, vilseledande information och propaganda att se upp för:
- den är missvisande och har ofta en dold avsikt,
- den riktar in sig på våra sårbarheter och
- har som syfte att störa och styra den öppna debatten och försvaga tilliten till vårt samhälle.
Källa: Myndigheten för psykologiskt försvar
Bli inte lurad - Handbok för privatpersoner, Myndigheten för psykologiskt försvar
Var källkritisk
Vid allvarliga händelser är det viktigare än någonsin att vara källkritisk och att söka information hos trovärdiga källor.
Sprid inte rykten och fundera över vem som ligger bakom information innan du delar den vidare.
Checklista från Krisinformation.se
- Vem ligger bakom informationen? Kan du hitta den ursprungliga källan?
- Vem tjänar på att du sprider den?
- Varför finns informationen? Är avsikten att förändra ditt tänkande och agerande?
- Hur gammal är informationen? Är den fortfarande relevant?
- Var fann du informationen? Kommer den från en källa som är pålitlig och som tidigare har levererat bekräftad information?
- Kontrollera om du kan hitta informationen i andra källor. Information från endast en källa måste behandlas med stor försiktighet.
- Sök efter information som inte bekräftar din nuvarande åsikt. På så sätt undviker du att du endast letar efter information som förstärker din nuvarande uppfattning.
Krisstöd och frivillig resursgrupp
Kommunen samordnar stöd och samverkar i olika funktioner och grupperingar om det uppstår en samhällsstörning eller kris.
Kommunalt krisstöd
Krisstödsgruppen tar hand om drabbade människor som är fysiskt oskadade samt anhöriga till de drabbade när det skett större olyckor, samhällsstörningar eller katastrofer. Syftet är att försöka lindra i akuta situationer och därigenom förebygga psykisk ohälsa på lång sikt.
Kommunens krisstöd består av representanter från kommunen, räddningstjänsten, polisen och kyrkan. Krisstödsgruppen har till sitt förfogande även ett antal stödpersoner. Det är personer med kunskap om hur människor reagerar i kris och som kan arbeta under stress.
Krisstödsgruppen aktiveras av räddningstjänsten, polisen eller kommunens krisledningsgrupp då samhällets ordinarie resurser inte räcker till.
Behöver du som privatperson stöd i en akut händelse som rör dig, din familj eller annan närstående så kan du under kontorstid kontakta socialförvaltningen och utanför kontorstid socialjouren.
Frivillig resursgrupp (FRG)
Frivilliga resursgruppen (FRG) kan kallas in av kommunledning vid svåra händelser, då de ordinarie kommunala resurserna inte räcker till. I sådana fall ska den frivilliga resursgruppen kunna avlasta, förstärka och komplettera olika delar av kommunens organisation.
Exempel på resursgruppens uppgifter
- upprätta informationsplatser och bemanna dem med informatörer dygnet runt
- assistera vid uppsamlingar, evakueringar, registreringar, ledsagning och inkvartering
- biträda med tillsyn av äldre och hjälpa till med transporter och värmestugor
- samordna med övriga frivilligorganisationer.
Den frivilliga resursgruppen kan träda i funktion vid samhällsstörningar, som till exempel längre elavbrott och större översvämningar.
Alla personer som ingår i FRG har minst genomgått en grundutbildning där det ingår bland annat första hjälpen, brandkunskap, krisberedskap och att möta människor i kris.
Mer information och intresseanmälan
För dig som har frågor om FRG eller vill anmäla intresse att själv gå med i frivillig resursgrupp (FRG) finns mer information på FRG:s webbplats.
U-Sam – samverkan vid samhällsstörning
Samhällets krisberedskap bygger på att alla verksamheter tar sitt ansvar, samtidigt som de samverkar med varandra. Länsstyrelsen är geografiskt områdesansvarig på regional nivå. Det innebär bland annat att Länsstyrelsen före, under och efter en samhällsstörning, extraordinär händelse eller höjd beredskap arbetar för samordning mellan regionen, länets kommuner och andra viktiga aktörer; som exempelvis Försvarsmakten, Polisen, länets räddningstjänster och Sveriges radio.
I Västmanland sker denna samverkan och samordning för krishantering genom U-Sam som står för samverkan i U-län (Västmanlands län). Det är Länsstyrelsen som är sammanhållande för aktiviteter inom U-Sam, men alla parter i överenskommelsen är lika viktiga för en väl fungerande samverkan i länet.
Parterna i U-Sam är:
- Länsstyrelsen i Västmanlands län
- Samtliga kommuner i Västmanland; Arboga, Fagersta, Hallstahammar, Kungsör, Köping, Norberg, Sala, Skinnskatteberg, Surahammar och Västerås
- Region Västmanland
- Polismyndigheten
- SOS Alarm
- Sveriges Radio P4, Västmanland,
- Räddningstjänsterna i Västmanland och södra Dalarna via kommunalförbunden; Södra Dalarnas räddningstjänstförbund samt Räddningstjänsten Mälardalen
- Försvarsmakten
- Trafikverket
- Svenska kyrkan
Även andra aktörer kan, utifrån behov, ingå i den samverkan som sker genom U-Sam före, under och efter en samhällsstörning, extraordinär händelse eller höjd beredskap.
På Länsstyrelsens webbplats finns mer information om hur rollfördelning och ansvar ser ut mellan exempelvis kommuner och stat vid samhällsstörningar.