Invasiva främmande arter

Vad är invasiva arter?

Invasiva främmande arter har introducerats till områden utanför sitt ursprungliga utbredningsområde till exempel genom trädgårdsodling. Dessa arter sprider sig idag av egen kraft och är ett stort hot mot den biologiska mångfalden samt att de även kan skapa ekonomiska problem för både samhället och enskilda.

Spridningen av invasiva främmande arter är ett ökande problem i naturen och ett stort hot mot den biologiska mångfalden. Vår hantering av trädgårdsväxter och trädgårdsodling är den vanligaste spridningsvägen. Vi kan minska den negativa utvecklingen om vi är fler som blir medvetna om riskerna med dessa arter. Vi behöver lära oss hur växterna ser ut och hur man ska hantera dem.

Lagstiftning

Från 1 januari 2019 har markägaren ansvar för att se till att de arter som finns med på EU:s lista inte kan leva, föröka sig eller sprida sig vidare. I Sala kommun innebär det idag att man ska ta bort jätteloka och jättebalsamin om man har dem på sin mark. Naturvårdsverket arbetar med att ta fram en nationell lista där förhoppningsvis blomsterlupin, kanadensiskt gullris och parkslide kommer med, men i dagsläget finns ingen lag som reglerar dessa arter. Dock är de mycket besvärliga och bör hanteras på liknande sätt.

Utöver att man som fastighetsägare ska bekämpa och begränsa arternas utbredning på sin egen mark är det även förbjudet att sprida dessa arter till annans mark genom att till exempel lägga ut växtmaterial på kompostering utanför tomten. 

Hjälp oss hitta invasiva arter

En stor del i bekämpningen av invasiva främmande arter är att kartlägga var de finns. Här kan din hjälp komma till stor nytta! Det är bra om du rapporterar in de fynd av invasiva främmande arter som du finner i naturen på artfaktas webb, invasivaarter.nu.

Rapportera invasiva arter som du hittat i naturen

Blomsterlupin

• Skuggar ut andra växter
• Trivs på de flesta marker och kan ändra markkemin på växtplatsen vilket försämrar förutsättningarna för arter som kräver mer kvävefattig mark.
• Blommar maj-juni, men ibland ända till sensommaren.
• Sprider sig med frön och underjordiska stamdelar. 

För mer information om hur den kan bekämpas: Bekämpning av blomsterlupiner

Jättebalsamin

• Växer ofta längs vattendrag och kan orsaka erosion.
• Sprids med frön
• Populär hos pollinatörer vilket leder till att övriga växter inte pollineras och därmed inte kan föröka sig
• Blommar under juni-juli, men ibland in på hösten. Blir mellan 150-300 cm hög. 
• Kan förväxlas med blekbalsamin eller springkorn. Båda arterna är betydligt mindre och har ljusgula-gula blommor. 

För mer information om hur den kan bekämpas: Bekämpning och hantering av jättebalsamin

Jätteloka

• Konkurrerar ut andra växter
• Växtsaften kan orsaka brännskador på huden efter solbelysning.
• Kan bli upp till fyra meter hög och blommar under juli-september. 
• Sprids med frön
• Kan förväxlas med vanlig björnloka, kvanne, hundkäx och strätta. Främsta kännetecknet är att jättelokan är betydligt större än de övriga arterna. 

För mer information om hur den kan bekämpas: Bekämpning och hantering av jätteloka

Kanadensiskt gullris

• Rotsystemet tränger undan andra växter genom att utsöndra gift.
• Sprids med frön och via fragment från jordstammen
• Blommar vanligtvis under augusti-oktober. 
• Kan förväxlas med Höstgullris och ibland den naturliga arten gullris. Höstgullris är ofta mer högväxt och har i princip färre men större blommor. Gullris är betydligt mindre och naturlig i vår natur. 

För mer information om hur den kan bekämpas: Kanadensiskt gullris - så hindrar du spridning

Parkslide

• Kallas för falsk bambu på grund av att den liknar bambu och kan bli upp mot 2,5 meter hög
• Blommar under september-oktober med vita blommor
• Kan sprida sig genom rotskott flera meter från beståndet. Rotskotten kan tränga igenom både asfalt och husgrunder och då orsaka omfattande och kostsamma skador.
• Kan förväxlas med jätteslide och hybrider mellan jätteslide och parkslide. De är också invasiva.

För mer information om hur du bör hantera växten: Parkslide

Vresros

• Storvuxen ros på 0,5-2 meter som blommar juni-september med stora mörkt rosa eller vita blommor.
• Har korta och långa taggar.
• Efter blomningen utvecklas stora röda nypon som delvis är vattenfyllda och kan flyta i vatten.
• Sprider sig med hjälp av fåglar eller genom att nyponen flyter iväg längs vattendrag.
• Kan förväxlas med närbesläktade arter som tagits fram från vresros men som saknar den invasiva egenskapen

För mer information om hur den kan bekämpas: Vresros - en mycket invasiv växt

Övrigt

För att hitta information om andra invasiva främmande djur eller växter som inte har nämnts här, besök naturvårdsverkets webbplats: Invasiva främmande arter - djur och växter