Värmebölja

Under värmeböljan i augusti 2003 dog betydligt fler människor än normalt i de drabbade delarna av Europa. Även i Sverige kan temperaturen vissa somrar stiga så högt att dödligheten ökar. Äldre, barn och personer med hjärt-, kärl- och lungsjukdomar är särskilt utsatta vid hög värme.

Intensiv värme kan också få andra konsekvenser för samhället, till exempel genom ökad belastning på elförsörjningen, transportstörningar och långvarig värme kan öka risken för skogsbränder.

Din beredskap för värmebölja

Rådgör med läkare

Personer som lider av hjärt-, kärl- och lungsjukdomar som kol, astma eller andra kroniska lungproblem är särskilt känsliga för hög värme. Risken för akuta hjärt- och lungbesvär liksom stroke ökar. Lider man av hjärtbesvär är det viktigt att rådgöra med sin läkare om hur man ska bete sig under en värmebölja. Det kan finnas restriktioner på hur mycket vätska man får inta.

Svettas du mycket utan att tillföra tillräckligt med vätska kan du drabbas av värmeutmattning. Det kan i sin tur utvecklas till värmeslag som kan vara livshotande om man inte får vård.

Äldre dricker ofta för lite

Äldre människor dricker ofta för lite även i vanliga fall. När värmen stiger och det inte finns någon möjlighet till svalka är risken därför stor för uttorkning. Dessutom är det en grupp som ofta medicinerar mot någon sjukdom. Vätskedrivande medicin kan göra kroppen känsligare för höga temperaturer. Många äldre bor också ensamma. Då är det viktigt att du som anhörig eller exempelvis hemtjänstpersonal är uppmärksam.

Nyfödda barn är känsliga

Nyfödda är en annan riskgrupp som är känslig för värme. Därför är det viktigt att se till att barnet inte blir för varmt. Låt det exempelvis få sova i det svalaste rummet i bostaden. Amma, ge ersättning eller vatten lite oftare än vanligt. Täck inte barnvagnen med tjocka tyger.