Starta förening

Informationstjänst

Publicerad 2017-02-03

Uppdaterad 2024-04-05 09:39

När man bestämt sig för att bilda en förening finns det en del viktiga saker att tänka på. Här får du veta hur du går tillväga.

Det finns olika anledningar till att en förening bildas. I de flesta fall bildas den därför att ett antal personer på samma ort eller jobb har samma intresse. Det kan vara arbetskamrater, barn, ungdomar, föräldrar, grannar eller vänner.

Hur bildas en förening

Hur skall man då gå tillväga, när man skall bilda en förening? När önskemålen om en ny förening tas upp är det viktigt att ta reda på vem önskemålen kommer ifrån. Dessa personer bör då bilda en interimsstyrelse (tillfällig styrelse). Det kan också vara helt andra "utomstående" personer som bildar interimsstyrelsen.

Interimstyrelse

När interimsstyrelsen är bildad bör dess första uppgift vara att undersöka underlaget för föreningen - medlemsintresse, verksamhetsintresse, lokalfrågor. Det är också viktigt att ta reda på vilken hjälp man kan få av kultur- och fritidsnämnden.

Ju bättre interimsstyrelsen får idéerna förankrade bland de tänkta medlemmarna och kommunen desto större möjlighet har den nya föreningen att få en lyckad start.

Ett bra sätt kan vara att arrangera en informationsträff för att förankra den tänkta verksamheten. Då kanske också intresserade styrelseledamöter ger sig till känna.

Interimsstyrelsens andra uppgift bör vara att utarbeta förslag till föreningens stadgar. Som hjälp för detta arbete används normalstadgarna. Riksorganisationerna har i allmänhet tagit fram normalstadgar för sin verksamhet.

Den tredje uppgiften för interimsstyrelsen är att kalla till årsmöte och utarbeta föredragningslista enligt stadgarna. Vid årsmötet upplöses interimsstyrelsen och en styrelse som är vald av årsmötet börjar arbeta.

Stadgar

Stadgarna, som skrivs när föreningen bildas, reglerar föreningens organisation och verksamhet. De har en avgörande betydelse för hur föreningen skall arbeta och utgör tråden för den framtida föreningsverksamheten.

För att föreningen skall betraktas som juridisk person krävs stadgar. Stadgarna fyller också den viktiga funktionen att de informerar om vilka rättigheter och skyldigheter som föreningen har gentemot medlemmarna och samhället. Lika viktigt som att föreningen har stadgar är det att föreningen använder sina stadgar.

I klartext betyder det att stadgarna reglerar föreningens målsättning, medlemskap, styrelse, möten, verksamhetsår, revision och stadgeändringar. Om man vill ändra i stadgarna måste det ske vid föreningens årsmöte.

Det finns förslag på stadgar framtagna av Sveriges Riksidrottsförbund (RF). Dessa ligger till grund för de flesta idrottsföreningars stadgar. RF:s normalstadgar vänder sig i första hand till små och medelstora föreningar.

Stora föreningar med ett flertal sektioner och många medlemmar har kanske anledning att i större utsträckning överlåta åt sektionerna att bestämma i angelägenheter som annars ankommer på huvudstyrelsen. Stadgarna gör det möjligt att arbeta så.

Första mötet

Vid möte då man beslutar att bilda en förening bör följande punkter finnas med på dagordningen:

Beslut om bildande av förening.
Antagande av namn på föreningen.
Val av styrelse:
- ordförande
- sekreterare
- kassör
- ledamöter (inte gärna mindre än två stycken)
- suppleanter (ersätter ordinarie ledamöter vid sjukdom el. förhinder)
Val av två revisorer och en revisorssuppleant (får ej ingå i styrelsen).
Val av valberedning (oftast tre till antalet, får ej ingå i styrelsen).
Val av postmottagare och kontaktman (namn och adress för postmottagning från bl.a. kommunen).
Antagande av stadgar. (Resp. riksorganisationer har oftast normalstadgar som kan antas av lokalföreningen).
Öppnande av postgiro. (Oftast utses ordförande och kassör att var för sig teckna postgiro och övriga värdehandlingar.)
Beslut om medlemsavgift. (För att få bidrag hos kultur- och fritidsnämnden för ungdomsverksamhet skall föreningen ta ut en medlemsavgift av medlemmarna i åldern 4-20 år.)