Räddningstjänsten Sala-Heby

Om oss

Räddningstjänsten Sala-Heby bildades 1973, utgör brandkår i Sala och Heby kommuner och består av sju utryckningsstyrkor runt om i de båda kommunerna. Vi är totalt 114 anställda, varav 24 i utryckande heltidstjänst och 5 i dagtidstjänst i Sala. Övriga är deltidsbrandmän som har andra ordinarie arbeten. De träder i tjänst vid larm och övningar.

Personal och underenheter

Chef

• Räddningschef, Andreas Fernros, 0224-74 78 74, Andreas.Fernros@sala.se

Tillhör enhet

• Kommunstyrelsens förvaltning

Underenheter

• Heby brandstation
• Hedåker brandstation
• Möklinta brandstation
• Ransta brandstation
• Tärnsjö brandstation
• Östervåla brandstation

Personal

• Andreas Ahlberg, Brandmästare / Insatsledare
• Andreas Fernros, Räddningschef
• Daniel Dluznowski, Brandinspektör
• Erik Sahlberg, Brandmästare / Insatsledare
• Fredrik Nohr, Brandmästare / Insatsledare
• Gustav Skoog, Styrkeledare
• Henrik Gjörloff, Brandinspektör
• Johannes Gustafsson, Styrkeledare
• Johannes Karlsson, Styrkeledare
• Lars-Ove Gustafsson, Styrkeledare
• Marie Öhlund, Brand- och säkerhetskoordinator
• Simon Fernros, Brandmästare / Insatsledare
• Thomas Lindblom, Brandmästare / Insatsledare

Räddningstjänsten Sala-Heby - The Movie!

Räddningstjänsten Sala-Heby: Dess nutid, förflutna och jubileum. En dokumentär av Tadeo Davidsson, tidigare student vid Tärna folkhögskola i Sala.

Mer om Räddningstjänsten Sala-Heby

Räddningstjänsten rycker inte bara ut vid bränder. Trafikolyckor, kemikalieolyckor, drunkningstillbud och viss djurlivräddning är andra exempel på utryckningsorsaker. Gemensamt ska vara att det behövs ett skyndsamt ingripande och att det gäller liv, miljö eller egendom.

Vi är ett stöd till kommunen i byggprocessen och det innebär att säkerställa att nya byggnader, och förändringar i befintliga byggnader, uppfyller gällande brandkrav. Arbetet bedrivs genom granskning av brandskyddsbeskrivningar och brandskyddsdokumentationer samt genom deltagande i olika typer av samråd.

Vi samverkar även med andra myndigheter och andra förvaltningar inom kommunen i brandskyddsfrågor, exempelvis vid ansökan om offentlig tillställning eller för serveringstillstånd. Allt med syftet att skapa ett säkert samhälle för kommuninvånarna.

Vi ansvarar även för att funktionsprova kommunens alla automatiska brandlarmsanläggningar och att dygnet runt kontrollera eventuella felindikeringar.

Brandstyrka med heltidsanställd personal i jourtjänst finns i Sala. Heltidspersonalen har brandmannajobbet som huvudsysselsättning. Personalen är i tjänst dygnet runt, i fyra olika skift, och ska vid larm kunna lämna stationen inom 90 sekunder.

Brandstyrkor med deltidsanställd brandpersonal finns i Hedåker, Möklinta, Ransta, Heby, Tärnsjö och Östervåla. Personalen är anställd inom räddningstjänsten, men har normalt en annan huvudsysselsättning. Vid larm ska styrkorna kunna lämna brandstationen med sina fordon inom 5 eller 8 minuter, beroende på vilken station som är aktuell.

Operativ verksamhet

Räddningstjänsten Sala-Heby på Heby kommuns webbplats.

Zon Blå
Inom 10 minuter kommer en första räddningsstyrka på plats. Beroende på vilken brandstation som är berörd varierar styrkans storlek.

Zon Gul
Inom 20 minuter kommer en första räddningsstyrka på plats. Beroende på vilken brandstation som är berörd varierar styrkans storlek.

Zon Röd
Inom 30 minuter kommer en första räddningsstyrka på plats. Beroende på vilken brandstation som är berörd varierar styrkans storlek.

Vad gör du under tiden?

Här kan du läsa om praktiska råd i avsnitten; Praktiska råd: Om ditt egna ansvar, Om du drabbas, Om du är först på plats och Praktiska råd: Första hjälpen.

Förebyggande verksamhet

Den information och rådgivning som vi erbjuder dig som kommuninvånare syftar till att göra dig uppmärksam på vilka krav som ställs på dig i lagstiftningen, men även att ge dig kunskap för att uppfylla dessa krav.

Vi gör detta genom att svara på frågor via mail och telefon, via information på vår webbplats, närvara vid olika evenemang, ta emot studiebesök på brandstationerna samt genom att besöka arbetsplatser, föreningar och skolor.

Det är viktigt att själv ha kunskap om att förebygga brand, men även att veta hur man ska agera i händelse av brand.

En viktig del av det förebyggande arbetet är det systematiska brandskyddsarbetet (SBA), vilket är ett ansvar för den enskilde såväl privat som inom näringsverksamheten.

Mer information om systematiskt brandskyddsarbete hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

Brandsäkerhet i hemmet

Varje år omkommer människor i Sverige i bränder och ofta sker bränderna i hemmet. Det finns enkla åtgärder för att skydda hemmet. Räddningstjänsten erbjuder kostnadsfria utbildningar som syftar till att säkra vardagen för invånarna. Utbildningar hålls även för invandrare på en mängd olika språk.

Identifiera risker

För att förebygga olyckor är det viktigt att vara medveten om de risker som finns i hemmet. Brandrisker i hemmiljön kan vara glömd spis, levande ljus, soteld med mera.

Hantera och minimera risker

För att minimera risken för brand är det viktigt att du lär dig hantera riskerna på ett lämpligt sätt. Gå aldrig hemifrån med påslagen spis, lämna aldrig levande ljus obevakade och se till att din eldstad är sotad och brandskyddskontrollerad.

Brandvarnare

Hade det funnits brandvarnare i alla hem hade antalet personer som omkommer i bränder minskat drastiskt. Det ska finnas minst en fungerande brandvarnare i varje bostad. Brandvarnaren är en billig livförsäkring och ju fler brandvarnare som finns i ett hem, desto bättre.

Brandsläckare

En brandsläckare skall finnas i varje hem. Vi rekommenderar en pulversläckare på 6 kg som är enkel att använda och som släcker eld i trä, papper, textilier, vätskor, oljor och el-utrustning.

Utrymningsvägar

Vid bränder är det viktigt att ta sig till frisk luft och en säker plats. Idag finns det många hjälpmedel som garanterar en säker utrymning: brandlarm, utrymningsstegar, utrymningsritningar m.m. Men för att kunna använda sig av dessa hjälpmedel behöver vi veta hur de fungerar, var de finns och vem som ska använda dem.

Det enklaste en familj kan göra är att sätta sig ner tillsammans och gå igenom hur man ska agera vid en brand. Gör detta minst en gång om året, exempelvis när ni byter batteri i brandvarnaren.

Bor du i bostadsrättsförening? Samla ihop dina grannar i trapphuset och gå igenom utrymningsvägarna.

Läs mer på DinSäkerhet.se om hur du skyddar dig mot brand.

Praktiska råd: Om ditt egna ansvar

Om en olycka skulle inträffa är det bra om du känner till hur du ska göra. Här ger vi några praktiska tips och råd på hur du kan göra vid en olyckssituation och vad som händer när du kallar på hjälp.

Säkerhet i trafik

Räddningstjänsten larmas alltid till trafikolyckor om det finns misstanke om personskador. Det är svårt att helt skydda sig från trafikolyckor, men man kan med några enkla medel begränsa risken att drabbas och minska konsekvensen om man råkar ut för en trafikolycka.

• Bär alltid reflex när det är mörkt
• Håll hastighet och avstånd till framförvarande.
• Kör aldrig bil onykter, drog- eller medicinpåverkad.
• Genom att använda cykelhjälm när du cyklar och bilbälte när du åker bil minskar du konsekvenserna av en olycka. 

När det brinner

Om det börjar brinna är det absolut viktigaste att sätta dig själv och andra i säkerhet. Därefter larmar du räddningstjänsten genom att ringa 112. Försök om möjligt släcka branden, men utsätt aldrig dig själv eller andra för fara.

Ramsan Rädda - Varna - Larma - Släck hjälper dig att komma ihåg det viktiga.

Rädda

Se till att sätta dig själv och andra i säkerhet. Eftersom rök stiger uppåt är det säkraste sättet att utrymma genom att krypa nere längs golvet. Det är väldigt viktigt att stänga dörrar efter dig så att brand- och rökspridning fördröjs. Om du upptäcker rök i trapphuset, gå då in i lägenheten igen, stäng dörren och ring 112.

Varna

Varna andra i närheten så att de också kan sätta sig i säkerhet.

Larma 112 - Lätt att slå!

När du är i säkerhet ska du larma räddningstjänsten genom att ringa 112. Vi vill veta

• vad som hänt,
• var det hänt,
• varifrån du ringer och
• vem du är.

Larmoperatörens frågor försenar inte den hjälp du behöver. Medan du talar med en operatör kan en annan påbörja alarmeringen genom att medlyssna samtalet.

Släck

Släck om det är möjligt utan att riskera din egen eller någon annans hälsa!

Säkerhet i trafik

Räddningstjänsten larmas alltid till trafikolyckor om det finns misstanke om personskador. Det är svårt att helt skydda sig från trafikolyckor, men man kan med några enkla medel begränsa risken att drabbas och minska konsekvensen om man råkar ut för en trafikolycka.

• Bär alltid reflex när det är mörkt
• Håll hastighet och avstånd till framförvarande.
• Kör aldrig bil onykter, drog- eller medicinpåverkad.
• Genom att använda cykelhjälm när du cyklar och bilbälte när du åker bil minskar du konsekvenserna av en olycka. 

Trafikolycka

Trafikolyckor sker dagligen i Sala kommun. Om det finns misstanke om personskador blir räddningstjänsten larmade. Skadepanoramat sträcker sig från lindriga personskador till dödsfall. Här får du tips om hur du ska agera om en trafikolycka inträffar.

Överblicka

Bilda dig en uppfattning om vad som hänt. Ta reda på hur många som är skadade och vem du tror är i störst behov av hjälp. Ta befälet och ta hjälp av andra som kommer till platsen.

Larma

Larma SOS på telefonnummer 112. Alla samtal inleds med frasen "SOS 112 - vad har inträffat?" SOS-operatören kommer vid en trafikolycka även att fråga dig:

• Var behövs hjälpen? Var har olyckan inträffat? Var befinner du dig? Orientera dig med hjälp av vägskylt i närheten, avtagsväg, kraftledning, vattendrag, kyrka eller annat landmärke.
• Vem är du som ringer?
• Vilket telefonnummer ringer du ifrån?
• Hur många är skadade?
• Sitter någon fastklämd?
• Typ av inblandade fordon?
• Om det är en lastbil - finns det en orange "Farligt gods skylt?"
• Har något utsläpp/läckage skett?
• Om olyckan har inträffat på motorväg - i vilken körbana? ("I riktning mot...")

Rädda

Om någon skadad befinner sig i livsfarligt läge, t ex brand eller mitt i trafiken, försök flytta den/de skadade till en säker plats.

Varna

Skydda olycksplatsen och sätt ut varningstrianglar.

Viltolycka

Text från Älgskadefondens webbplats.

Om en viltolycka inträffat ska du:

• Varna andra trafikanter
• Sätta ut varningstriangel
• Ta hand om skadade
• Markera platsen för olyckan
• Anmäl viltolyckan till polisen, via 112

Det är lag på att du måste markera plats där kollision inträffat. Du måste också anmäla olyckan till polis SOS 112. Fastän djuret flyr till skogs kan det vara svårt skadat. Polisen sänder ut eftersökare och det är dennes uppgift att avgöra hur skadat djuret är.

Undvik olycka!

Undvik kollision med älg. En älg kan väga mellan 300-400 kg, därför finns det stor anledning att väja för älg. Om en kollision är oundviklig kan det hjälpa att sikta mot bakdelen av djuret. Detta kan göra så att älgen inte faller med sin tunga framkropp över motorhuven och in i vindrutan.

Väj inte för rådjur. Du bör helst inte väja för ett rådjur. Ett fullvuxet rådjur väger inte mer än 25 kg! Det låter grymt men det som finns bredvid vägen är oftare ett sämre alternativ än att krocka med rådjuret.

Anpassa farten. Var uppmärksam vid åkrar, kalhyggen, sjöar och sträckor med viltstängsel. Var extra uppmärksam vid gryning och skymning. Störst risk för viltolycka är under maj-juni, under kalvavstötningen samt under hösten då jakt och bärplockning pågår.

Praktiska råd: Om du drabbas

När det brunnit

Att råka ut för en brand kan vara en uppskakande upplevelse som kan kännas overklig. Det kan vara svårt att ta till sig den information man får direkt och veta vad man ska göra när man står ensam kvar efter att branden slocknat. För att du ska kunna återvända till ett normalt vardagsliv så snabbt som möjligt kan denna information vara till hjälp.

Det kan finnas många personer från olika hjälpinstanser som vill prata med efter branden. Beroende på skadans omfattning kan brandmän, sjukvårdare, polis, restvärdesledare och försäkringstjänstemän vilja prata med dig.

Hälsa

Uppsök sjukvård om du känner dig dålig. Om du vistats i ett rökfyllt rum och andats in brandrök eller fått en brännskada och inte redan varit i förbindelse med sjukvården bör du ta kontakt med närmaste akutsjukhus, din husläkare eller vårdcentral. Där kan du även få hjälp om du har det jobbigt psykiskt och vill prata med någon professionell.

Restvärdesskydd och restvärdesledare

När branden är släckt grovstädas brandplatsen till en rökfri och torr miljö. Brandpersonalen gör det första restvärdesarbetet genom att vädra ut röklukt och suga upp släckvatten. Trasiga fönster, dörrar och tak får en provisorisk täckning. De bär också ut eller täcker över värdefulla möbler, tavlor m.m. Du talar själv om vad som är värdefullt.

Vid större bränder kommer det oftast en restvärdesledare. Restvärdesledaren är en representant för försäkringsbolagens samverkansorganisation Larmtjänst. Oftast är det ett brandbefäl med lång erfarenhet. Restvärdesledarens uppgift är att snabbt hjälpa dig att ta tillvara din egendom och vid behov kalla in olika saneringsföretag, men även att hjälpa dig enligt den försäkring du har. Om branden inträffat när försäkringsbolagets egen jour har öppet brukar räddningstjänsten hjälpa dig med att få kontakt direkt med bolaget, utan att en restvärdesledare kommer.

Restvärdesledaren försöker rädda så mycket som möjligt av dina saker och det kan t ex innebära att klä in dem i plast eller flytta ut dem från ditt hem. Bara du kan tala om vad som är värdefullt för dig. I annat fall får restvärdesledaren försöka uppskatta det på egen hand.

Hemförsäkring

Restvärdesarbetet är kostnadsfritt för den som har en hemförsäkring. Larmtjänst, försäkringsbolagens gemensamma organisation, utför arbetet med hjälp av olika entreprenörer. Respektive försäkringsbolag står för kostnaden. Om du inte har någon hemförsäkring kan restvärdesledaren lämna besked om kostnaderna för en eventuell sanering. Har du frågor om saneringen tag kontakt med ditt försäkringsbolag eller fastighetsägaren.

Bostad

Om branden varit så omfattande att du inte kan bo kvar, får du hjälp med tillfälligt boende genom ditt försäkringsbolag. Saknar du hemförsäkring och bostaden är förstörd kan socialtjänsten hjälpa till med övernattning och mat. Dem kontaktar du via kommunens växel eller så hör av dig till polisen eller oss på räddningstjänsten så hjälper vi dig. Om du lämnar bostaden, t.ex. för att tillfälligt bo någon annanstans, lämna då ett telefonnummer där polis, fastighetsägare, restvärdesledare eller försäkringsbolag kan nå dig.

Här följer några exempel på värdehandlingar och dokument som kan vara viktiga för dig att ta med om du inte kan bo kvar:

• Kreditkort
• Nycklar
• Bankfacksnyckel
• Försäkringsdokument
• Pass
• Betyg
• Fotoalbum

Kontakta försäkringsbolaget

Även om du har fått hjälp av en restvärdesledare ska du ändå själv höra av dig till ditt försäkringsbolag för att göra en skadeanmälan. Den kan inte restvärdesledaren hjälpa dig med.

Vatten, el, tele

Om det varit en mindre brand kontaktar du själv fastighetsägaren. Vid mer omfattande bränder är det en av restvärdesledarens uppgifter att kontakta fastighetsägaren som ser till att vatten, el, gas och tele kommer igång igen. Om du själv äger fastigheten, prata då med restvärdesledare eller ta direkt kontakt med ditt försäkringsbolag

Polis

Ordningspolisen finns på normalt på plats under själva släckningsarbetet. När polisen inte kan utesluta brott kan de behöva göra en teknisk undersökning av brandplatsen för att utreda vad som orsakat branden.  Polisens uppgift är att utreda om någon kan ställas till ansvar för branden, om det är en teknisk orsak, om den är anlagd eller orsakad av vårdslöshet. Vid misstanke om brott har polisen rätt att spärra av platsen så att man inte kan komma in. Kan man utesluta brott kan ändå räddningstjänsten fortsätta sin utredning. Hör av dig till polisen om de har spärrat av så får du veta vad som gäller just för dig.

Har du frågor om vår insats får du gärna höra av dig. Om det har varit en mer omfattande brand där många blivit drabbade kan vi komma ut på plats och göra ett efterbesök där vi berättar om hur vi arbetade och hur det såg ut på platsen. Vi gör också efterbesök av andra anledningar. Vi tar emot studiebesök på brandstationerna med barn som behöver träffa någon av oss för att kunna gå vidare och sova gott om nätterna. Den som var högsta befäl hos oss kallas räddningsledare och är den som vi brukar hänvisa till. Ring oss och förklara ditt ärende så hjälper de dig rätt. Växeln når du på tfn 0224-74 70 00.

ICE - underrättar dina anhöriga

Om du råkat ut för en olycka eller akut sjukdom försöker räddningstjänst och sjukvård att så snabbt som möjligt nå dina anhöriga. Om du på grund av olyckan eller sjukdomen är oförmögen att prata kan dina närmast anhöriga snabbt kontaktas om du lagt in dem i din mobiltelefons adressbok under namnet ICE.

In Case of Emergency

ICE är en förkortning av engelskans In Case of Emergency (i händelse av olycksfall).

Gör så här:

1. Lägg in en ny kontakt i din telefonbok i din mobiltelefon.
2. Skriv in ICE1 följt av vilken relation du har till personen (t.ex. wife), dennes namn, +46 och sedan telefonnumret utan den första nollan.
3. Vill du lägga till fler kontakter, skriv ICE2 etc.

Numret skall vara till någon nära anhörig som behöver kontaktas när du själv råkat ut för något och inte är kontaktbar. Tänk på att använda landsnummer (+46 för svenska kontaktpersoner) och engelska som språk så att funktionen även fungerar när du är utomlands. Du bör självklart berätta för de personer du lagt in under namnet ICE så att de vet om det.

TIPS!

Om du vill undvika att din mobiltelefon presenterar dina kontaktpersoner som ICE när de ringer till dig kan du lägga in tecknet * direkt efter numret till din ICE-kontakt. Numret kommer ändå fungera om man behöver ringa din ICE-kontakt i en allvarlig situation.

Praktiska råd: Om du är först på plats

Första hjälpen

Vid allvarliga situationer som till exempel hjärtinfarkt, hjärtstopp, trafikolyckor, eldsvådor, samt kvävnings- och drunkningsolyckor behövs läkarhjälp. Men det dröjer alltid en stund innan ambulansen är på plats. Då kan du genom kunskaper i första hjälpen förhindra och mildra allvarliga skador, eller till och med rädda liv. Man brukar då tala om livräddande första hjälp som bland annat består av kontroll av medvetande, andning och puls, luftvägsstopp, stabilt sidoläge, mun till mun-andning, hjärt- och lungräddning och stopp av blödningar.

Livräddande första hjälp ges på plats inom några minuter efter ett olycksfall eller hastigt insjuknande, i väntan på att ambulansen ska komma. Det gäller att snabbt hjälpa den skadade eller sjuke att få i sig syre eller förhindra denne från att förblöda. Så här gör du:

Kontrollera i tur och ordning medvetande, andning, puls och ge den hjälp som behövs:

1. Är personen vid medvetande?

   Skaka försiktigt i skuldrorna och ropa ”Hur mår du?”.
   Ja, personen reagerar: stanna kvar - personen kan bli sämre.
   Nej, personen är medvetslös: kontrollera andningen.
   
   Barn:
   Nyp eller skaka barnet försiktigt i axlarna. Ropa på barnet. Reagerar barnet är det vid medvetande. Stanna kvar och observera. Läget kan snabbt förvärras. Ring 112 vid behov. Reagerar inte barnet är det medvetslöst. Ropa på hjälp. Om barnet inte redan ligger på rygg, vänd barnet försiktigt. Stöd barnets huvud och var rädd om nacken när du vänder det.
2. Andas personen?
   Skapa fri luftväg genom att lyfta underkäken. Böj huvudet försiktigt bakåt. Titta om bröstkorgen höjer sig. Lyssna efter andningsljud. Känns någon andning mot kinden?
   Ja, personen andas: lägg i stabilt sidoläge.
   Nej, personen andas inte: kontrollera pulsen.
   
   Barn:
   Gör haklyft: Böj försiktigt barnets huvud bakåt genom att lägga ena handen på barnets panna. Lyft barnets haka med den andra handens pek- och långfinger. Hos barn under ett år är det viktigt att vara mycket försiktig. Böjs huvudet tillbaka för kraftigt är det risk att luftvägen blockeras. Finns det risk för nackskada är det viktigt att vara rädd om nacken. Kontrollera andningen genom att hålla ditt öra nära barnets näsa och mun. Rör sig barnets bröstkorg? Hörs andningsljud? Känns någon andning mot kinden?
   
   Barnet andas – lägg det i stabilt sidoläge! Fortsätt att kontrollera att barnet andas, det vill säga att luftvägen är fri.
   
   Barnet andas inte– ge fem långsamma inblåsningar. Om det inte går att blåsa eller om bröstkorgen inte höjs vid inblåsning kan det sitta något föremål i halsen. Ta då bort det!
3. Har personen puls?
   Lägg fingrarna i gropen vid sidan av struphuvudet och känn efter puls i minst fem sekunder och högst i tio sekunder.
   Ja, personen har puls: ge mun-till-mun-andning.
   Nej, ingen puls: starta HLR, hjärt-och lungräddning.
   
   Barn:
   Precis som på vuxna hittar du pulsen på barn över ett år genom att lägga fingrarna vid sidan av struphuvudet. På barn under ett år hittar du pulsen lättast genom att trycka fingrarna på insidan av överarmen.
   
   Barnet har puls – ge inblåsningar under en minut och ring sedan 112. Fortsätt sedan att ge inblåsningar och kontrollera pulsen med jämna mellanrum. Omkring 20 inblåsningar per minut är lagom.
   
   Barnet har inte puls– ge hjärt- och lungräddning (HLR).

Första hjälpen vid:

Blödning

Ta vad du har att lägga på blödningen, till exempel en handske eller en halsduk. Tryck hårt med handen. Ta bort eventuell täckande klädsel, tryck över såret med fingrar eller hand, gärna med ett förband eller rent tyg. Lyft upp den skadade kroppsdelen ovan hjärthöjd. Vid större blödningar bör den skadade ligga ner först.

Brännskador

Kyl ned den brända ytan med vatten under minst en kvart. Tänk på att små barn inte tål kyla på samma sätt som vuxna. Ta bort eventuell täckande klädsel och täck skadan med förband eller rent tyg som inte luddar. Läs mer om brännskador och brand i kläder.

Förgiftning

Ring Giftinformationscentralen telefon 08-33 12 31. Ring 112 om det är akut.

Stänk i ögat

Skölj med vatten i några minuter, 20 minuter vid stänk av frätande ämnen.

Inandning av farliga ämnen
Ta ut den skadade i friska luften, lossa kläderna, ring Giftinformationscentralen telefon 08-33 12 31 eller sjukhus.

Nedkylning

Ta av de våta klädesplaggen och värm upp personen långsamt. Linda om möjligt in armar, ben och bål var för sig. Kroppsvärme är den bästa värmekällan.

Läs mer om första hjälpenåtgärder på 1177. Där finns även information om hur du ska agera vid icke livshotande olycksfall som bett, benbrott, förgiftning och mycket mera.

Praktiska råd: Första hjälpen

Hjärt- och lungräddning

Hjärt- och lungräddning utförs om den skadade inte har någon puls. Så här gör du:

1. Gör hjärtkompression: Lägg händerna ovanpå varandra ovanför nedre delen av bröstbenet. Tryck till snabbt och rejält 30 gånger med basen av handflatan, snabbare än en i sekunden.
2. Gör två inblåsningar enligt mun-till-mun-andning.
3. Upprepa 1 och 2 tills andning och puls återkommer eller så länge du orkar i väntan på professionell hjälp.

Barn:

Under ett år
Gör fem bröstkompressioner: Tänk dig en vågrätt linje mellan barnets bröstvårtor. Lägg två fingrar längs med bröstbenet mitt mellan bröstvårtorna precis nedanför den tänkta linjen på barnets bröstben. Tryck ned bröstbenet ungefär två centimeter med fingrarna. Nedtryckningarna ska vara snabba och rytmiska med en frekvens på nästan två kompressioner per sekund. Växla mellan att göra en inblåsning och fem kompressioner under en minut och ring sedan 112. Fortsätt därefter med hjärt- och lungräddningen tills hjälpen är på plats.

Ett till åtta år
Gör fem bröstkompressioner: Placera din hand över barnets bröstben. Sätt ditt långfinger på bröstbenspetsen och placera pekfingret bredvid. Placera sedan samma hand ovanför den punkt där pekfingret var. Tryck ned bröstbenet tre centimeter med handloven. Nedtryckningarna ska vara snabba och rytmiska med en frekvens på nästan två kompressioner per sekund. Växla mellan att göra en inblåsning och fem kompressioner under en minut och ring sedan 112. Fortsätt därefter med hjärt- och lungräddningen tills hjälpen är på plats.

Mun-mot-mun-metoden

Mun-mot-mun-andning utförs om den skadade inte andas eller som ett moment i hjärt-lungräddning om den skadade varken andas eller har puls. Så här gör du:

1. Lyft underkäken och böj huvudet försiktigt bakåt. Täpp till näsborrarna med tumme och pekfinger.
2. Ta ett djupt andetag, gapa stort och slut dina läppar runt den skadades mun och blås långsamt in luft under två sekunder. Kontrollera att bröstkorgen höjer sig, då har du gjort rätt. Om bröstkorgen inte höjer sig lyft underkäken mera uppåt, täpp till näsan bättre och försök igen.
3. Höj ditt huvud och ta ett nytt andetag medan den skadade andas ut och bröstkorgen sjunker ihop.
4. Fortsätt med inblåsningarna i normal andningstakt, det vill säga 12 –16 inblåsningar per minut. Om andningen återkommer placera i stabilt sidoläge.

Barn - inblåsningar:

Under ett år
Gör haklyft. Lägg din mun över barnets mun och näsa. Blås långsamt in luft under en och en halv sekund. Tänk på att barnet har små lungor. Den luft du har i din mun är ofta lagom. Kontrollera att bröstkorgen höjer och sänker sig.

Ett till åtta år
Gör haklyft. Täpp till näsborrarna med tumme och pekfinger, lägg din mun över barnets och blås långsamt in luft under en och en halv sekund. Blås in så mycket luft att bröstkorgen höjs och sänks.

Stabilt sidoläge

En person som inte är vid medvetande, men andas och har puls, läggs i stabilt sidoläge. Såhär läggs en person i stabilt sidoläge:

1. Lägg den skadades arm, som är närmast dig, på marken i en rät vinkel ut från kroppen. Lägg andra armen över bröstet.
2. Fatta tag om bortre skuldran respektive bortre knäet och vänd över personen mot dig.
3. Böj det översta benet i nästan rät vinkel. Lägg översta armens hand under kinden. Kontrollera att det finns fri luftväg. Håll den skadade varm.
4. Ring 112. Stanna kvar och observera. Läget kan snabbt förvärras.

Barn

1. Lägg den arm som är närmast dig, rakt ut med armbågen böjd uppåt i en rät vinkel. Lägg andra armen över bröstet.
2. Fatta tag i bortre skuldran och bortre knäet. Stöd barnets huvud i ditt armveck samtidigt som du vänder barnet mot dig.
3. Böj det översta knäet i nästan rät vinkel och lägg översta armens hand under kinden.
4. Kontrollera andningen – se, lyssna, känn!
5. Ring 112. Stanna kvar och observera. Läget kan snabbt förvärras.

Brand i kläder

För att minska risken för antändning och för att minska risken för svåra brännskador om dina kläder tar eld bör enbart kläder i naturmaterial som exempelvis bomull och ylle användas vid hantering av öppen eld.

Brand i dina egna kläder

Om det börjar brinna i dina egna kläder, lägg dig snabbt ner på marken, skydda ansiktet med händerna och rulla runt, då slocknar elden. Om en matta eller jacka fins tillgänglig, försök då rulla in dig i denna.

Brand i någon annans kläder

Om någon annan får brand i sina kläder så se till att den brinnande personen ligger ner, släck branden med en filt, en rock eller annat tygstycke. Börja från huvudet, ansiktet är viktigast att skydda. Stryk sedan med handen från huvudet och nedåt så att inte lågorna slår upp mot ansiktet. Finns snö eller vatten i närheten kan detta också med fördel användas.

När elden är ordentligt släckt ska brännskadorna kylas ner med svalt vatten. Kyl i minst 10 minuter. Se också efter så att det inte finns någon glöd kvar i kläderna, t ex i fodret. En brännskada och i synnerhet en stor brännskada bör alltid behandlas av läkare. En skada som till ytan är större än offrets handflata eller brännskada i ansiktet, i skrevet, över leder eller om den är djup är exempel på brännskador som betraktas som stora.

Typer av brännskador

Brännskador eller brännsår är en skada på huden efter kontakt med eld eller värme. Elskador, strålning eller vissa kemikalier kan också ge brännskador. Spolning med svalt vatten hjälper mot lindriga brännskador. Lite svårare brännskador med blåsbildning kräver smärtstillande medel och förband. Åk direkt till sjukhus vid svårare brännskador.

Brännskador delas in i olika kategorier beroende på hur allvarlig skadan är:

1. Första gradens brännskada är ytlig. Huden är röd, svullen och öm. Man känner en brännande sveda. Oförsiktigt solande är en vanlig orsak.
2. Andra gradens brännskada är djupare och ger samma symtom som första gradens skada och det bildas blåsor i huden.
3. Tredje gradens brännskada är ännu djupare, med bortbränd hud. Kvarvarande hud är vit, grå eller svart och känsellös. Vävnaden i hudens alla lager är död och i regel krävs hudtransplantation för att behandla skadan.

Om du eller någon annan blir brännskadad är det viktigt att omedelbart kyla med kallt vatten eller en kall och våt handduk. Kontakta alltid läkare. Fortsätt nedkylningen minst 10 minuter eller tills hjälp anländer.

Lindriga brännskador där bara det yttersta hudlagret har skadats på ett relativt litet område kan man ta hand om själv. Kyl det skadade området genom att hålla det under svalt vatten under tio minuter eller längre. Kylan lindrar smärtan och gör att svullnaden utvecklas långsammare. Om inte det hjälper kan du vända dig till läkare för att få kortisonsalva under några dagar och eventuellt någon smärtstillande medicin.

Vård

Svårare brännskador ska bedömas och behandlas i sjukvården. Det behövs bland annat för att avgöra hur djup och utbredd skadan är.

Brännskador som omfattar mer än 20 procent av kroppens yta hos en vuxen och 10 procent hos barn kräver vård på sjukhus bland annat på grund av de stora vätskeförlusterna som skadan orsakar och risken för infektion i brännskadan.

Åk till akutmottagning på sjukhus vid:

• Tredje gradens brännskador
• Andra gradens brännskador som är större än den skadades handflata 
• Brännskador på händerna eller i ansiktet hos barn.

Vänd dig till din vårdcentral om:

• Barn har brännskador
• Brännskadorna sitter i ansiktet, på händer, på fötter eller över leder
• skadan lagts om, och efter några dagar börjar värka, vätska sig eller lukta
• skadan inte har läkt efter två veckor.

Behandlingar

Den som drabbas av andra gradens brännskada behöver ofta smärtstillande medel och behandling som hindrar sårytan från att torka ut eller bli infekterad. Brännblåsor som är hela är i sig ett bra skydd och ska lämnas i fred.

Såret täcks med vaselinkompresser och utanpå dem läggs torra kompresser, fixerade med elastisk binda. Detta förband kan sitta kvar i fyra till fem dagar, sedan räcker det med att byta det yttre förbandet. Om det blir en infektion i såret ordinerar doktorn i allmänhet antibiotikatabletter.

Tredje gradens brännskada kan uppstå exempelvis om det börjar brinna i kläderna eller av el-skador och liknande. Det är alltid allvarliga skador som kräver sjukhusvård direkt. Under transporten till sjukhus täcks det skadade området med till exempel en ren handduk.

Läkemedel

Gör brännskadan mycket ont kan du lindra smärtan med receptfri värkmedicin. Vuxna och barn över 18 månader kan också använda lokalbedövande salva på lindriga brännskador som inte är större än den skadades handflata.

Förebyggande

Ibland är olyckan framme och du eller dina barn drabbas av brännskada, men genom att tänka på säkerheten kan många olyckor undvikas:

• Håll småbarn borta när du steker, kokar eller grillar
• Häll aldrig brännbara vätskor på en tänd grill, lågorna ger större skada än man kan tro
• Olja som fattar eld i en kastrull får aldrig släckas med vatten, eftersom detta ger ett häftigt brandförlopp. Kväv istället elden med ett lock eller liknande.

Farlig Verksamhet

Farlig verksamhet är en verksamhet där en olycka skulle kunna få mycket stora konsekvenser för människor och miljö. 

Läs mer om farlig verksamhet på Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) webbplats.

Länsstyrelsen har beslutat att ett antal anläggningar i Sala kommun skall omfattas av begreppet farlig verksamhet. Dessa anläggningar är Sala Ytbehandling AB, Björka Mineral AB och Sala Silvergruvas Dammsystem. Länsstyrelsen grundar besluten på lagen om skydd mot olyckor och  på den lagstiftning som bygger på EU:s Seveso II- direktiv den så kallade SEVESO-lagen

Läs mer om Seveso på Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) webbplats.

Planer

Sala Ytbehandling AB, intern plan för räddningsinsats

Kommunens plan för räddningsinsats Sala Ytbehandling AB

Tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor (LSO) 

Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO)

Kommunen är skyldig att utföra tillsyner, vilket regleras i lagen om skydd mot olyckor.

Det finns ingen statlig reglering över vilka objekt som skall tillsynas, eller vilka tillsynsfrister som skall tillämpas. Dock är de objekt som omfattas av krav på skriftlig redogörelse över brandskyddet alltid föremål för tillsyn.Vilka övriga anläggningar som skall besiktas, samt hur ofta, bestäms av kommunen.

Tillsyn enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor (LBE)

Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE).

Då kommunen är tillståndsmyndighet för brandfarliga och explosiva varor är den också skyldig att utföra tillsyner, vilket regleras i lagen om brandfarliga och explosiva varor.

Läs mer om brandfarliga och explosiva varor på Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) webbplats.