Informationstjänst

Stöd till familjen

Publicerad 2017-07-05
Uppdaterad 2019-08-01 13:21
Meddelandet skickas till vardomsorg@sala.se
CAPTCHA Image
Play CAPTCHA Audio
Refresh Image
Viktigt att veta. Det du skriver till kommunen kan komma att diarieföras och bli offentlig handling. Läs mer om hur ett ärende hanteras i kommunen.
Det är viktigt att få vara sig själv och känna trygghet i sin familj. Men det kan finnas situationer då man kan behöva stöd utifrån för att se lösningar. Här hittar du olika typer av stöd till dig och din familj. Rådgivningen är kostnadsfri.

Föräldraskap

Alla kan ibland behöva stöd och inspiration i sitt föräldraskap. Som förälder har man många frågor och funderingar kring sitt barn, barnets utveckling och barnuppfostran. Konflikter i familjen där relationerna kan bli påfrestande och jobbiga, gör att man kan behöva prata med någon utomstående.

När föräldrar separerar är det inte alltid som man kommer överens i frågor som rör barnet/barnen och då kan man få hjälp av kommunen.

Adoption

Vi ansvarar för alla utredningar som gäller adoption av utländska barn, de barn som är aktuella för internationell adoption är i de flesta fall föräldralösa eller övergivna. Vid utredningen är det barnets intressen som tas tillvara; alltså letar vi inte barn till föräldrar - utan föräldrar till barn.

Grundkrav för att få adoptera

För att ansöka om medgivande för adoption krävs att du/ni ska:

  • ha fyllt 25 år
  • genomgå föräldrautbildning
  • om ni är två sökande ska ni vara gifta eller registrerade partners.

Kontaktinformation

Eva-Lotta Holmberg
tfn 0224-74 96 29
e-post: Eva-Lotta.Holmberg@sala.se

Vi har ingen telefontid utan Du kan söka oss på kontorstid alla vardagar.

Barns behov i centrum (BBIC)

Syftet med BBIC är att stärka barnperspektivet och delaktigheten för barn, unga och deras familjer. Systemet ska också skapa enhetlighet över landet samt förbättra och bibehålla kvaliteten i den sociala barn- och ungdomsvården.

För att arbeta med BBIC behövs kunskap och en BBIC-licens  som kommuner får genom att ingå avtal med Socialstyrelsen. Socialstyrelsen ansvarar för innehållet i systemet och för nationella kvalitetssäkring, det ger trygghet för alla som använder eller kommer i kontakt med BBIC.

Att flytta uppmärksamheten från föräldrarnas problem till barnets behov och vad som krävs av föräldrarna har också upplevts positivt. Goda och stabila relationer med socialsekreterarna, välplanerade möten och särskilt uppföljningsmötet har stärkt barnens delaktighet och inflytande.

Triangeln (se länk t hö) har uppskattats av socialsekreterarna för dess ursprung i social forskning. Likaså för enhetligheten och det systematiska sättet att ta tillvara barnens och föräldrarnas uppfattningar och önskemål.

För samverkanspartners som skola och hälsovård tycks triangeln ha bidragit till en gemensam syn på barnet och dess behov som underlättat samverkan myndigheter emellan.

För mer information:

Försörjningsstöd

Besöksadress
Vård och omsorg
Barn- och ungdomsenheten
Fredsgatan 23 
733 31  Sala

Familjeteamet

Familjen kan får hjälp av familjeteamet att tillsammans i hemmet arbeta för att barnen ska få det bättre.

Kontakt

Länk till familjeteamet. 

Kommunikation - relation - struktur

Målgrupp

Målgruppen är familjer med barn och ungdomar 0-20 år som är i behov av stöd i någon form. Familjebehandling är en frivillig öppenvårdsinsats efter beslut från en socialsekreterare. Som förälder kan man ta kontakt med och ansöka om stöd och hjälp hos Barn och ungdomsgruppen på Myndighetskontoret.

Uppdrag

Uppdragen omfattar hela familjen, barnet och deras nätverk. Arbetet utgår från tydliga förändringsmål som socialsekreterare sätter tillsammans med familjen och familjebehandlarna.

Arbetssätt

Arbetssättet och behandlingstiden varierar utifrån varje familjs behov och förutsättningar.  Familjebehandling innebär samtal och stöd på hemmaplan och familjebehandlarna arbetar med olika metoder för att förbättra samspelet och stärka familjer.  Arbetet utgår från barnets behov och eftersträvar att stödja barnets utveckling, tydliggöra olika familjemedlemmars behov samt att stärka trygghet och tillit i familjen. Samarbete sker också med skola, BUP och andra instanser som familjerna har kontakt med i samtycke från föräldrarna.

Familjeteamet erbjuder

Lösningsfokuserade samtal
En hjälp till familjen att lyfta fram och hantera tydliga mål. Genom samtal förstärks det som fungerar i familjen via föräldrasamtal och enskilda samtal med såväl vuxna som barn.

Nätverksarbete
Familjen får hjälp att behålla och stärka de goda kontakter som finns inom det egna nätverket i form av släkt och vänner via nätverksträffar. Syftet är att finna positiva lösningar och resurser.

MI-samtal
Motiverande samtal är en samtalsmetod för att hjälpa människor att påbörja en beteendeförändring med betoning på samarbete och klientens egen motivation till förändring. Därmed ökar sannolikheten för att en beteendeförändring sker.

IFT- Intensiv familjeterapi
Ett teambaserat arbetssätt där olika former av insatser i samordnad och integrerad form, i vilket arbetet fokuseras på prioriterade mål med infasning och utfasning av insatsen.

Marte Meo - samspelsbehandling
Marte Meo är en metod som handlar om att filma vardagssituationer för att tydligare se barnets behov och föräldrarnas förmågor med målet att familjens samspel ska bli bättre.

Social färdighetsträning med belöningssystem
Innebär att träna sociala färdigheter som är nödvändiga för positiva och sunda relationer. Träning hjälper till att bryta en cirkel av misslyckade och bristande konflikthantering med förstärkning av positiva beteenden.

Läs mer om familjeteamet.

 

Familjehem

Att vara familjehem - ett sätt att leva - ett arbete

Har ni tid, plats och engagemang för ett barn, en ungdom eller en vuxen?

Länk till självservicesida Familjehem - intresseanmälan

Vad är ett familjehem?

Ett familjehem blir barnets eller ungdomens nya hem. En placering i familjehem kan vara allt från några få veckor till en hel uppväxt.

Vad krävs av ett familjehem?

Ett familjehem är en helt vanlig familj. Om man är gift, sammanboende eller ensamstående är inte avgörande. Det är däremot mycket viktigt att de vuxna har en personlig livserfarenhet och mognad samt att familjesituationen är trygg och stabil.

Familjen måste ha tid, ork och utrymme för ytterligare en familjemedlem. Det måste även finnas ett känslomässigt överskott hos dem som arbetar med familjehemsvård. Livet som familjehem kan vara slitsamt men också stimulerande och givande. Det är viktigt att alla familjemedlemmar är överens om att ni vill ta emot en person till i er familj.

Hur blir man ett familjehem?

För att bli familjehem måste socialtjänsten göra en utredning. Ni får under utredningens gång besök av familjehemsgruppen som också gör en djupintervju, för att lära känna er och kunna bedöma era resurser som familjehem. Alla familjer kontrolleras i bl.a. polis- och socialregister.  Det är också vanligt att socialtjänsten tar kontakt med referenspersoner som familjen själv har uppgett. Den utredning som görs kommer att ligga till grund för beslut om barnet/ungdomen skall bo i just detta familjehem.

Familjehemmets samarbetspartners

Ett uppdrag som familjehem kräver god samarbetsförmåga. Som familjehem ingår man i ett team kring ett placerat barn/ungdom och har ofta många olika samarbetspartners;

  • Barnets/ungdomens föräldrar och anhöriga
  • Handläggarna på socialtjänsten
  • Lärare och annan personal inom skola och barnomsorg 
  • Personal inom sjukvård och barnpsykiatrin 

En viktig uppgift för ett familjehem är att hålla kontakt med barnets/ungdomens familj. Socialtjänsten har ansvar för barn/ungdomar som är familjehemsplacerade. De ska tillsammans med familjehemmet och barnets/ungdomens föräldrar planera framtiden och följa barnets/ungdomens utveckling. Detta görs i form av en behandlingsplan.

Varje barn får regelbundet besök i familjehemmet av en ansvarig socialsekreterare. Familjehemmet får också råd och stöd via familjehemssekreteraren.

Ekonomisk ersättning och avtal

När ett barn placeras i ett familjehem skrivs ett avtal mellan familjehemmet och ansvarig socialnämnd. Avtalet innehåller information om rättigheter och skyldigheter samt ekonomi.

Den ekonomiska ersättningen är tvådelad;

  • Omkostnadsersättning som ska täcka kostnader för mat, kläder, del i bostad m.m.
  • Ett arvode som är ersättning för det uppdrag familjen utför. Arvodet beskattas. Ersättningen varierar utifrån barnets ålder och den arbetsinsats uppdraget kräver. Sala kommun följer Svenska Kommunförbundets rekommendationer gällande ersättningar vid familjehemsvård.

Utbildning och stöd

Olika former av familjehemsutbildning utgör ett värdefullt stöd. Utbildning ska ge kunskap på olika områden, som kan vara viktiga när man ska ta hand om barn. Det ger också tillfälle att träffa andra familjehemsföräldrar.

Du som vill veta mera och är intresserad och känner att det skulle vara stimulerande att göra en insats som familjehem kan kontakta  familjehemsenheten.

Familjerådgivning Sala och Heby

Vuxna familjemedlemmar, par eller ensamstående som har samlevnads- och relationsproblem kan vända sig till familjerådgivningen.

För er som

  • vill få hjälp att lösa problem i familjen eller parförhållandet
  • vill rädda äktenskapet eller
  • vill kunna samarbeta bättre, även om ni tänker gå skilda vägar, eller
  • är separerade föräldrar och vill kunna samtala om barnen.

För dig som

  • vill ha individuella samtal om relationsproblem.

Om ni är separerade föräldrar och önskar samarbetssamtal om barnen, kan ni kontakta antingen Familjerådgivningen eller Familjerätten i hemkommunen. Familjerätten kan även hjälpa er att skriva juridiskt bindande avtal.

Utmärkande för familjerådgivningen är att den är fristående från all annan verksamhet och att registrering och journalföring inte förekommer.

Sekretessen är extra sträng enligt lag.  Man får vara anonym, om man så önskar. Samtalen är kostnadsfria.

Kontaktinformation 

Familjerådgivningen
Vi har flyttat till Bråstagatan 4 B, 733 30 Sala, fr o m 27 augusti 2018!
Telefon: 0224-74 96 71, 0224-74 96 72
E-post: familjeradgivningen@sala.se

Familjerådgivare
Giuseppina Paiardi
Mats Stenberg

Du är välkommen att boka tid på ovanstående telefonnummer, säkrast vardagar kl. 8.15–9.00. Meddelanden kan lämnas på vår telefonsvarare. En första tid för samtal brukar kunna erbjudas inom två veckor. Vi kan bara ta emot förbokade besök. Av sekretesskäl kan vi inte lämna råd eller kommentarer via e-post, enbart förslag på samtalstid.

Du som bor i Heby kommun är också välkommen att boka tid hos Familjerådgivningen i Sala.

Läs mer om familjerådgivningen.

Faderskap och Föräldraskap

Är barnets moder ogift vid barnets födelse måste faderskapet fastställas genom bekräftelse. Detta görs hos Vård och Omsorg eller genom dom vid domstol. Faderskapsbekräftelse kan skrivas redan innan barnet är fött.

Handläggarna på barn- och ungdomsenheten som arbetar med faderskap har semester vecka 27-33. Åter vecka 34, 19 augusti.

Föräldraskap

Barn har rätt till båda sina föräldrar. Det är därför viktigt att fastställa vilka föräldrarna är. Det handlar bland annat om barnets rätt till försörjning och arv.
Om en ogift kvinna föder ett barn ska det fastställas vem som är den andra föräldern. Det gäller också när två kvinnor får barn tillsammans. När faderskapet/föräldraskapet är fastställt, antingen via bekräftelse vid familjerätten eller via dom i domstol, har barnet samma rättsliga status som barn till gifta föräldrar.
Om ni är ett gift heterosexuellt par behöver ni inte göra något. Ni blir automatiskt föräldrar till barn som föds inom äktenskapet.

Faderskap

Är barnets moder ogift vid barnets födelse måste faderskapet fastställas genom bekräftelse. Detta görs hos Vård och Omsorg eller genom dom vid domstol. Faderskapsbekräftelse kan skrivas redan innan barnet är fött.

Heterosexuella föräldrar

Föräldrar som vill boka tid för att fastställa faderskap ska ringa och boka tid hos
Vård och omsorg, Fredsgatan 23, 733 31 Sala,
tfn 0224-74 96 05, socialsekreterare Martina Andersson.

Båda föräldrarna är underhållsskyldiga för sina barn. Försäkringskassan handlägger underhållsstöd.

Lesbiska föräldrar

När ett lesbiskt par får barn tillsammans räknas mammans registrerade partner eller sambo som förälder till barnet om:

  • befruktningen skett på ett svenskt sjukhus
  • mammans partner samtyckt till behandlingen
  • det är sannolikt att barnet har kommit till genom befruktningen på sjukhuset.

I dessa fall fastställs föräldraskapet på samma sätt som för ogifta heterosexuella par. Ni skriver på en bekräftelse om föräldraskap hos familjerätten. Då anmäler ni också att ni vill ha gemensam vårdnad om barnet. Föräldrar som vill boka tid för att fastställa faderskap ska ringa och boka tid hos Vård och omsorg, Fredsgatan 23, 733 31 Sala. Kontakt - se ovan.

Om befruktningen skett på annat sätt än på ett svenskt sjukhus gör familjerätten en utredning och försöker fastställa föräldraskapet. Genom adoption kan den andra partnern bli förälder i juridisk mening. En ansökan görs hos tingsrätten som sedan begär ett yttrande från socialtjänsten om adoption är till barnets bästa.

Familjerätt

Att fortsätta vara föräldrar tillsammans efter en separation kan ibland vara svårt. Även om alla föräldrar har ambitionen att göra det man upplever vara bäst för barnen är det inte självklart att det går att komma överens.

På Vård och omsorgs familjerättsavdelning kan Ni som föräldrar få hjälp med råd och stöd i dessa frågor. Vi erbjuder rådgivning per telefon.

Rådgivning sker utan registrering och dokumentation.

Om ni är separerade föräldrar och önskar samarbetssamtal om barnen, kan ni kontakta antingen Familjerådgivningen eller Familjerätten. Familjerätten kan även hjälpa er att skriva juridiskt bindande avtal.

Ibland går inte konflikter kring frågor om vårdnad, boende och umgänge att lösa genom frivilliga överenskommelser. På uppdrag av våra rättsliga instanser genomför vi då utredningar inför förhandlingar i dessa frågor.

Familjerätten handlägger också utredningar angående adoptioner och namnärenden.

Kontaktinformation

Eva-Lotta Holmberg
tfn 0224-74 96 29
e-post Eva-Lotta.Holmberg@sala.se

Vi har ingen telefontid utan Du kan söka oss på kontorstid alla vardagar.


Besöksadress
Vård och omsorg
Barn- och ungdomsenheten
Fredsgatan 23 
733 31 Sala 

Kontaktfamilj

Kontaktfamilj ska vara resurs för en familj som av olika skäl behöver avlastning och/eller stöd.

Kontaktfamiljen kan fungera som en förebild. Det kan vara ensamstående föräldrar som behöver stöd, tonårskillar som behöver manliga förebilder eller sorgsna/övergivna barn som behöver stöd. Kontaktfamilj är en frivillig insats och kan inte tillsättas mot den enskildes vilja.

Vad förväntas av en kontaktfamilj?

Kontaktfamiljen ska ge stöd och avlastning. Det innebär att barnet får komma till kontaktfamiljen t ex en gång i månaden. Kontaktfamiljen ska erbjuda barnet en trygg miljö och vara ett stöd för föräldern/föräldrarna. Andra viktiga uppgifter är att lyssna och finnas till. Kontaktfamiljen har till uppgift att hjälpa den enskilde och hans närmaste i personliga angelägenheter. Kontaktfamiljen ska ha fysiskt och känslomässigt utrymme att ta emot en annan människa i familjens vardag.

Vem kan bli en kontaktfamilj?

Allmänt kan man säga att kontaktfamiljen bör:

  • Tycka om och ha tid att vara tillsammans med andra människor
  • Vara intresserad av hur andra människor har det
  • Ha fysiskt och känslomässigt utrymme att ta emot ett barn i ditt hem
  • Att i övrigt ha en trygg och stabil livssituation

Förhållningssätt

Kontaktfamiljen lyssnar, uppmuntrar fritidsaktiviteter, är ett stöd för den berörda familjens egna resurser. Det viktiga i kontakten är ett ömsesidigt förtroende och att den enskilde familjen känner trygghet i kontakten. Att möta den hjälpsökande familjen och dess livssituation med respekt. Kontaktfamiljen har tystnadsplikt.

Kvalitetsaspekter

  • att vara ett stöd för barnet
  • att föräldrarna/föräldern ses som en viktig resurs
  • att erbjuda en trygg miljö
  • att vara lyhörd
  • att visa respekt

Vad kan kontaktfamiljen förvänta sig av Socialtjänsten?

  • att innehållet i uppdraget är tydligt
  • vägledning, stöd och hjälp, utbildning
  • viss ekonomisk ersättning
  • regelbundna träffar

Något att tänka på som kontaktfamilj

Det första mötet är viktigt, det är då den fortsatta relationen grundläggs. Men att etablera kontakt kan ibland gå fort och ibland ta längre tid. Det gäller att inte ha för bråttom eller för stora krav. Kontaktfamiljen ska vara ett stöd för föräldrarna/föräldern och inte en konkurrent. Eftersom varje människa och varje möte är unikt finns sällan några självklara rätt eller fel. Prata igenom i den egna familjen vad det innebär att bli kontaktfamilj också med de egna barnen, ta beslutet gemensamt. Att planera uppdragets avslutning så att det känns bra både för den/de som fått hjälp och för kontaktfamiljen.

Du som vill veta mera och är intresserad och känner att det skulle vara stimulerande att göra en insats som kontaktfamilj kan kontakta familjehemsenheten.

Kontaktperson

Som Kontaktperson arbetar du i förebyggande syfte för att främja sociala kontakter och människors utveckling. Ett intressant och givande arbete.

Såväl familjer som ensamstående med barn, ungdomar som saknar vuxenkontakt och vuxna med missbruksproblem kan få kontaktperson. Kontaktperson är en frivillig insats och kan inte tillsättas mot någons vilja.

Vad förväntas av en kontaktperson?

Vad som förväntas av en kontaktperson är beroende av den hjälpsökandes behov. Några exempel är att

  • Träffa den enskilde, kanske någon gång i veckan eller mer
  • Ta en promenad
  • Fika tillsammans eller göra någon annan aktivitet
  • Lyssna och finnas till.
  • Vara en förebild
  • Hjälpa till att bryta ett destruktivt beteende
  • Hjälpa den enskilde och hans närmaste i personliga angelägenheter

Vem kan bli kontaktperson?

Allmänt kan man säga att kontaktpersonen bör:

  • Tycka om och ha tid att vara tillsammans med andra människor
  • Vara intresserad av hur andra människor har det
  • Att i övrigt ha en trygg och stabil livssituation

Kvalitetsaspekter

Tänk på att 

  •  Ta vara på och stärka den enskildes egna resurser
  •  Mötet blir innehållsrikt och positivt 
  •  Kontakten är regelbunden
  •  Vara lyhörd för den enskildes behov och önskningar
  •  Visa respekt

Vilket stöd får du som kontaktperson av Socialtjänsten?

  • Att innehållet i uppdraget är tydligt
  • Vägledning, stöd och hjälp
  • Erfarenhetsutbyte och utbildning
  • Regelbundna uppföljningsträffar
  • Viss ekonomisk ersättning

Något att tänka på som kontaktperson

Det första mötet är viktigt, det är då den fortsatta relationen grundläggs. Det kan ibland gå fort att etablera kontakt och ibland ta längre tid. Det gäller att inte ha för bråttom eller för stora krav. Kontaktpersonen bör fundera igenom vad han/hon ska berätta om sig själv och hur mycket. När, var och hur man ska träffas. Försök se möjligheter. Har ni gemensamma intressen?

Eftersom varje möte är unikt finns sällan några självklara rätt eller fel. Att planera uppdragets avslutning så att det känns bra både för den som fått hjälp och kontaktpersonen själv.

Du som vill veta mera och är intresserad och känner att det skulle vara stimulerande att göra en insats som kontaktperson kan kontakta familjehemsenheten.

Separation, skilsmässa

Om du vill skiljas ska du ansöka om äktenskapsskillnad vid den tingsrätt som din kommun tillhör.

Om ingen av er bor tillsammans med egna barn och ni gemensamt ansöker om skilsmässa kan tingsrätten meddela dom så snart som möjligt. Om ni vill, kan ni få betänketid innan ni skiljer er.

Om ni/du har hemmavarande barn under 16 år (dina, din makes/makas eller gemensamma barn) eller om en av er inte vill skiljas, får ni alltid betänketid.

Betänketiden är alltid på minst sex månader och högst ett år. Observera att om ni fortfarande vill skiljas när de sex månaderna gått, måste ni meddela det till tingsrätten (så kallad fullföljd). Meddelandet måste komma in till tingsrätten efter att de sex månaderna har gått. Ingen särskild blankett behövs. Ni måste då också ge in nya personbevis. Om meddelandet om fullföljd inte kommer till tingsrätten inom ett år från det att betänketiden började löpa, avskrivs ärendet.

Om ni har bott isär mer än två år kan ni få skilsmässa direkt, även om ni har barn eller inte är överens om att skiljas. I så fall ska du bifoga ett särlevnadsintyg undertecknat av två personer som känner er väl.

Vårdnad, boende, umgänge

Vid en separation eller skilsmässa kan det ibland vara svårt att komma överens om frågor som rör barnet. Frågor som kan ställa till problem är till exempel var barnet ska bo och hur ofta barnet ska träffa den andra föräldern. Familjerätten ger er råd och stöd att försöka komma överens.

Om ni är överens

Om ni som föräldrar är överens om vårdnaden, boendet eller umgänget kan ni skriva det i ett avtal. Det är familjerätten som godkänner avtalet.

Ett sådant avtal har samma verkan som en dom i tingsrätten. Det innebär bland annat att tingsrätten har möjlighet att besluta om tvångsåtgärder, om en förälder bryter avtalet utan godtagbara skäl.

Om ni inte är överens

För att ni ska hitta ett bra samarbete kring ert barn kan ni komma till familjerätten på samarbetssamtal. Om ni inte båda vill komma eller om samtalen inte lyckas kan ni vända er till tingsrätten med en stämningsansökan.

När föräldrar har en tvist om vårdnad, boende eller umgänge så begär tingsrätten en utredning av familjerätten. Syftet är att ta reda på vad som är bäst för barnet. Familjerätten lämnar förslag till tingsrätten, som sedan beslutar. 

Hur går en utredning till?

Familjerätten inleder oftast utredningen med att träffa er föräldrar var och en för sig. Ni får information och en utredningsplan görs.

I planen ingår bland annat fler samtal med er föräldrar, hembesök och samtal med människor som kommer i kontakt med barnet, till exempel förskolepersonal, lärare och nya partner. Det ingår också att ta in registerutdrag från övriga socialtjänsten och ibland från polisen.

Barnet själv har rätt att få komma till tals och berätta om sin familj och sin eventuella vilja. Oftast får barnet komma på flera samtal på familjerätten.

Ni får läsa utredningen

Ni får båda ta del av hela utredningen innan den skickas till tingsrätten. Ni har möjlighet att lämna synpunkter, som skickas med till tingsrätten.

Försörjningsskyldighet

Föräldrar har, oavsett vårdnads- och boendeform, en gemensam försörjningsskyldighet för sitt barn. Det gäller till barnet fyllt 18 år eller avslutat sina gymnasiestudier, men längst till barnet fyller 21 år.

Båda föräldrarna ska bidra efter ekonomisk förmåga och ni har möjlighet att göra egna överenskommelser som hur ni vill fördela kostnaderna.

Den förälder som barnet inte bor med är underhållsskyldig. Har den föräldern begränsad betalningsförmåga kan boendeföräldern ansöka om underhållsstöd hos försäkringskassan.

Vårdnadsbidrag

Vårdnadsbidrag finns inte i Sala kommun.